VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Universiteten ska veta sin plats

För 395 år sedan, 1622, blev Johan Skytte kansler för Uppsala universitet, där en professur i vältalighet och statskunskap fortfarande bär hans namn. Skytte efterträddes som kansler av Axel Oxenstierna, som i sin tur lämnade över till Magnus Gabriel De la Gardie. När universitetet i Lund drogs gång 1666 fick det också en kansler. Under 1800-talet slogs de båda ämbetena ihop så att hela universitetsväsendet fick en kansler. Hela tiden har uppgiften varit att värna verksamhetens kvalitet.

Men nu är det roliga slut. I dag meddelade den ansvariga ministern Helene Hellmark Knutsson att professor Anders Söderholm blir ny generaldirektör för Universitetskanslerämbetet. Jag skrev om att detta var på gång i ett tidigare nummer av Axess.

Kanslertiteln förpassas till historiens skräpkammare. Frågan är varför. Hittills har ministern inte kunnat ge något meningsfullt svar. Hon har talat om ökad tydlighet och att man inte ska kunna missförstå myndighetens uppdrag. Däremot har vi inte hört några exempel på sådana missförstånd.

Tyvärr tyder allt på att det handlar om en ren maktdemonstration. Universitetsvärlden ska inte tro att den är något särskilt. Universiteten är myndigheter och varför ska då inte granskningsmyndigheten ha en chef med samma titel som alla andra myndighetschefer? Snart ska väl även rektorerna bli generaldirektörer de också, så att högskolorna kan ta plats som en lydig del av förvaltningen.

What's in a name? frågade Shakespeares Julia. Ja, till ett exempel ett minne, en särart, en identitet. What's in the title generaldirektör? Ja, inte detsamma som i universitetskansler. Ord kan förändra världen. Även till det sämre.

 

 

 

Venezuela en moralisk kollaps för fler än Maduro

Jag har aldrig haft tillfälle att besöka Venezuela, men man behöver knappast ha klippkort på Caracas vattenhål (som numera mest har hål och vatten att erbjuda) för att inse att landets successiva sammanbrott nu eskalerar och att utvecklingen kan sluta i något ännu mycket värre än dagens elände. Den socialistiska regimen agerar på ett alltmer despotiskt och verklighetsfrämmande sätt och de stater som tidigare klev in och tog notan tycks ha tappat lusten. Oljerikedomarna gjorde det möjligt med enorma politiska utsvävningar, men baksmällan blir bara värre och värre. Att oljepriset sjunkit har knappast gjort saken bättre, men den som tror att politiseringen och maktfullkomligheten hade kunnat få stabilt gynnsamma effekter om bara priset på råolja förblivit högre måste ha sovit sig igenom samhällskunskapslektionerna. (Eller, hemska tanke, hållit sig vaken under dem....)

I dag kommer beskedet att Venezuela lämnar den latinamerikanska samarbetsorganisationen OAS, eftersom den inte stillatigande accepterar att det öppna samhällets institutioner monteras ned. Sveriges radio rapporterar: "Latinamerikas största och viktigaste stater styrs idag av center-högerregeringar, vilket skiftat maktbalansen på kontinenten. Det socialiststyrda Venezuela har gått från att ses som en generös oljenation till ett problembarn ... [President Maduro] har skjutit upp planerade val, försökt ogiltigförklara nationalförsamlingen och hotar sina politiska motståndare med fängelse. Regeringen har också slagit ner hårt på oppositionella demonstranter..."

Successivt håller det venezolanska haveriet på att bli ett så tydligt faktum att bara de mest stjärnögda apologeterna försöker prata sig runt det. Men det är inte länge sedan långt fler försökte. Fallet Venezuela är en moralisk kollaps inte bara för Maduro & Co.

Integrationen hänger på språket

Språk har aldrig varit viktigare. Insikten om det kan i många fall göra en språknörd som undertecknad smått exalterad. Men i det här fallet finns tyvärr en hel del problem med det språkliga.

Under 2015 kom 35 000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige, enligt siffror från Migrationsverket. Nästan var femte elev på gymnasieskolan läser på ett introduktionsprogram för att de inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram – och mycket hänger på språket. Rapporter från både Skolverket och Skolinspektionen visar att språkintroduktionen inte fungerar tillräckligt bra och igår släpptes också en rapport från Svenskt Näringsliv som tittar på bristerna.

Genom praktik i skolan får fler nyanlända in en fot på arbetsmarknaden och får dessutom möjlighet att praktisera svenska i arbetsmiljö. Men just på grund av bristande språkkunskaper har många företag svårt att ta emot dessa elever.

Digitala hjälpmedel i undervisningen kan underlätta i de fall där lärare och studievägledare inte har tillräckliga språkkunskaper för att nå fram till eleverna. Och för att inte sänka nivån på övrig undervisning på grund av att studiematerialet är på svenska kan digitala hjälpmedel fungera som språktolkar när det behövs. Debatten känns inte längre lika skrämd av digitaliseringen som eventuellt hot snarare än stöd. Det är bra, eftersom webbsända föreläsningar/lektioner kan göra det möjligt att också ta del av undervisning oavsett var i landet man befinner sig.

Språkintroduktion är ett viktigt ämne – för elevernas, företagens och hela samhällets skull behöver den förbättras. Enligt rapporten är eleverna ofta motiverade och skulle gärna ta del av mer språkundervisning. Det bör man ta vara på så att det inte dröjer onödigt lång tid innan de skaffat sig utbildning, kommit ut i arbete och in i samhället.

question.jpg


Studio Axess

Programserie med PJ Anders Linder som programledare

Global Axess: Geopolitikens återkomst

Historien visar hur nära sambanden alltid har varit mellan politik och geografi. Hur ser den relationen ut i dag? Står vi inför geopolitikens återkomst? I årets Global Axess-serie möter vi flera framstående forskare som anlägger olika perspektiv på geopolitik i både historisk tid och nutid.

Spioneriets historia och framtid

I sex program intervjuar Niklas Ekdal sex olika experter på spioneriets och säkerhetstjänsternas historia och framtid. Intervjuerna spelades in i Oxford den 18 mars 2016.

Kapitalismens betydelse

Sveriges samhälls- och välståndsutveckling 1850-2016

Johan August Gripenstedts näringsfrihetsreformer 1864 brukar betraktas som en milstolpe i den svenska kapitalismens utveckling och tillika startskottet för en lång period av ekonomisk välståndsutveckling. Vilken betydelse har kapitalismen haft för den svenska välståndsutvecklingen sedan näringsfrihetens införande? Vilka nya problem och samhällsutmaningar har den skapat i Sverige?

Nobel Center - tillgång eller katastrof?

Med anledning av planerna att uppföra ett Nobelcenter på Blasieholmsudden arrangerar Svenska byggnadsvårdsföreningen och Urban City Research/Ax:son Johnsonstiftelsen, ett öppet seminarium om platsens historia och dess kulturhistoriska värden. Seminariet vänder sig till alla som är intresserade av att veta mer om Blasieholmsudden idag och i framtiden.

Familjen Shtisel - Säsong 2

Den prisbelönta dramaserien om den religiöst ortodoxa familjen Shtisel i Jerusalem återkommer nu med nya avsnitt. Och som vanligt står far och son, Shulem och Aktiva, Shtisel i centrum för handlingen.

Den kungliga trädgården

Susanna Popova samtalar med forskare kring kungliga trädgårdar. Seminarium från Drottningholm, 6 maj 2015.

Global Axess: Religion

Om samhälle, människor och tro

Global Axess 2014 omfattar femton avsnitt som alla handlar om religion i världen, historiskt och i dag. Vilka roller spelar religion i nutida och dåtida samhällen? Religion i förhållande till mänskliga förhållanden och religion som individuella erfarenheter. För att förstå på vilka sätt religion betyder något och varför vi är religiösa kan vi också se religion i perspektiv av nutida politik. Inspelat vid Engelsbergsseminariet i juni 2014 och producerat av Svenska Filmbolaget samma år.