VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Hans eviga uppdrag: att värna det öppna samhället

Det har gått ett år sedan Mats Johansson senast skrev i Axess. Då handlade det om Garry Kasparovs bok Winter is coming och behovet av att göra motstånd mot härskarna i Kreml. Gången före var det 2013 och Mats rapporterade om lettiska allvarsord från en säkerhetspolitisk konferens: ”Som medborgare tänker jag att en välinformerad befolkning är bra försvar, att det är bra att svenskarna får reda på vad ryssarna gör och att den kunskapen inte förbehålls den militära underrättelsetjänsten och dess exklusiva krets av avnämare i kanslihus och riksdag.”

Men Mats har inte bara önskat sig ökade kunskaper hos allmänheten, han har också gjort ett hästjobb med att verkligen förmedla dem. Han lämnade riksdagen på eget initiativ 2014, men det var inte för att njuta sitt otium. Tvärtom har han under de senaste åren varit flitigare än någonsin och försett offentligheten med en aldrig sinande ström av analyser, information och varningsord om det allt dystrare läget i vårt stora östra grannland och om vikten av att vi drar rätt slutsatser av det som sker. Det har skett under stort allvar men, som alltid med Mats, också med en stor portion gott humör. Han hade nära till garv och gillade giftiga repliker, emellanåt på andras men oftare på sin egen bekostnad.

Någon gång under tiden som chef på Timbro hade han fått löfte av statsminister Bildt att denne skulle komma och tala för en grupp fina besökare, men som det kan bli här i världen fick regeringschefen förhinder i sista stund och ersattes av en långt mindre namnkunnig politisk tjänsteman från statsrådsberedningen. ”Hur gick det?” frågade jag. ”Jodå, han skötte sig utmärkt”, svarade Mats, ”men för mig som värd blev det ju ändå som att ha utlovat Michael Jackson och levererat Harry Brandelius.”

Jag har efterträtt Mats vid två tillfällen: dels just som vd i Timbro, dels som politisk chefredaktör i SvD. Till det senare jobbet hälsade han mig välkommen med en artikel rubricerad ”Ingen kommunist den här gången heller”, vilket förvisso var korrekt i sak men också en skönt underskruvad passning till de journalistkolleger som inte alltid jublat över vad som stod att läsa på hans sida. Trots olikheterna i temperament och inriktning har jag aldrig haft honom i håret. Tvärtom har vi haft många roliga, givande samtal.

Det är osannolikt att det ska ske någon tredje succession, eftersom Mats gick till riksdagen efter SvD. Där blev det tyvärr mindre utrymme för hans formuleringsglädje, men han tog skadan igen med råge när han så småningom sjöng ut i magasinet Neo om tiden som medlem av knapptryckarkompaniet: ”Förbudet mot bärande av pärlhalsband var lätt att uthärda, men inte triangulerandet i försvarsfrågan.” Han såg på sin riksdagsmannagärning med en blandning av självironi och stolthet som man önskar att många fler hade format nog att kosta på sig. Mats var långt ifrån nöjd med allt vad Alliansen hade för sig, men han var inte bara lojal med sitt parti utan i än högre grad med demokratin och dess institutioner.

Var han än hade sin gärning – i  parti, i tankesmedja, på tidning, i parlament – var det i en mening samma uppgift som gav hans arbete mening: att värna det öppna samhället, det fria folkstyret, den självständiga människan.

Mats var en hedersman. Det är skräp att han är död.

Bryt tystnaden om försvaret

Det har hänt några gånger på senare tid att försvarsfrågorna hamnat i centrum för debatten. Ryska påsken, då svenska plan stod kvar på marken medan Ryssland övade anfall mot Sverige, är ett exempel. ÖB-intervjun om "enveckasförsvaret" är ett annat. Men det är sämre beställt med uthålligheten. Försvarspolitikerna saknar vilja eller förmåga att se till att frågorna om hur vi ska kunna hävda vår nationella integritet och frihet förblir levande och engagerande i breda kretsar. Då och då drar ett stråk av oro genom det offentliga rummet, men strax är det ljummet igen och de folkvalda börjar tala om trevligare och mer publikfriande ting.

Det stämmer att försvarsfrågorna klättrat aningen högre på dagordningen, men i sak har väldigt lite skett. Försvarsuppgörelsen från 2015 ändrar inte det faktum att försvarspolitiken är kraftigt underfinansierad - och då ska man veta att redan den kraftigt underfinansierade politiken är kraftigt underdimensionerad. Även om riksdagen skulle visa sig beredd att betala vad man har beställt så har man inte beställt tillräckligt mycket.

Hur bryta denna aningslösa ljumhet och handlingsförlamning? Jag kan tyvärr inte ge något övertygande svar, men jag kan i alla fall uttrycka min beundran för dem som hela tiden återvänder till frågan och gör vad de kan för att lyfta den. En av de ihärdigaste är Patrik Oksanen, ledarskribent i Mittmedias liberala och c-märkta tidningar och politisk chefredaktör för Hudiksvalls Tidning, som outtröttligt kämpar på med kloka och konstruktiva inlägg. Nu senast detta, där han föreslår att staten ska anslå rejäla engångsbelopp till militärt och civilt försvar så att verksamheterna får en chans att åtgärda de brister som åratal av arrogans och önsketänkande har åstadkommit.

Oksanen gör en hjälteinsats. Men han behöver sällskap. Försvaret är för viktigt för att uppmärksammas endast när någon extra besvärande del av dess politiska vanskötsel blir känd. Visst behövs en brandkårsutryckning i dag, men därefter är det uthållighet och ständig tillsyn - att frågan är en stående punkt på agendan - man önskar sig.

 

Femmilare mot förmögenhetsskatt

I torsdags morse var jag med vid ett frukostmöte om nordiskt företagsklimat. Det hela ägde rum i Oslo och utöver yours tryly ingivk NHOs (jmfr Svenskt Näringsliv) chef Kristin Skogen Lund, historikern Einar Lie och längdåkningskungen Bjørn Dæhli i panelen. Det blev en konstruktiv och bra diskussion om synen på näringslivet i Norge, Sverige och Danmark. Man kan se den här.

Bjørn Dæhli, som engagerat sig i företagande efter skidkarriärens slut, berättade om skillnaden mellan att försöka lyckas inom sport och som entreprenör. I det förra fallet har man en stor back up-styrka omkring sig och hela folket jublar fall man blir framgångsrik, i det senare fallet är man ensam på ett helt annat sätt och ifall man till sist ändå lyckas så får man medalj i form av förmögenhetsskatt.

I Sverige är förmögenhetsskatten numera lyckligtvis borta helt. Men den finns kvar i Norge, där även arbetande kapital beskattas. Avundsjukan styr.

Dæhli visade sig vara en cool och vänlig kille, som sannerligen inte gav uttryck för något mer kraftfullt skattehatande. Han sade sig betala övriga pålagor utan protester, men just en skatt på det man redan beskattats för tyckte han inte var något vidare. Detta har emellertid inte hindrat kvällstidningen VG för att göra ett stort nummer av hans inlägg och hävda att han rasar mot att behöva bidra. I ett lugnt och fint svar konstaterar Dæhli att han var allt annat än rasamde, och det kan jag personligen intyga. Kristin Clemet, vars tankesmedja Civita ordnade arrangemanget, reder ut det hela här.


Studio Axess

Programserie med PJ Anders Linder som programledare

Global Axess: Geopolitikens återkomst

Historien visar hur nära sambanden alltid har varit mellan politik och geografi. Hur ser den relationen ut i dag? Står vi inför geopolitikens återkomst? I årets Global Axess-serie möter vi flera framstående forskare som anlägger olika perspektiv på geopolitik i både historisk tid och nutid.

Spioneriets historia och framtid

I sex program intervjuar Niklas Ekdal sex olika experter på spioneriets och säkerhetstjänsternas historia och framtid. Intervjuerna spelades in i Oxford den 18 mars 2016.

Kapitalismens betydelse

Sveriges samhälls- och välståndsutveckling 1850-2016

Johan August Gripenstedts näringsfrihetsreformer 1864 brukar betraktas som en milstolpe i den svenska kapitalismens utveckling och tillika startskottet för en lång period av ekonomisk välståndsutveckling. Vilken betydelse har kapitalismen haft för den svenska välståndsutvecklingen sedan näringsfrihetens införande? Vilka nya problem och samhällsutmaningar har den skapat i Sverige?

Nobel Center - tillgång eller katastrof?

Med anledning av planerna att uppföra ett Nobelcenter på Blasieholmsudden arrangerar Svenska byggnadsvårdsföreningen och Urban City Research/Ax:son Johnsonstiftelsen, ett öppet seminarium om platsens historia och dess kulturhistoriska värden. Seminariet vänder sig till alla som är intresserade av att veta mer om Blasieholmsudden idag och i framtiden.

Familjen Shtisel - Säsong 2

Den prisbelönta dramaserien om den religiöst ortodoxa familjen Shtisel i Jerusalem återkommer nu med nya avsnitt. Och som vanligt står far och son, Shulem och Aktiva, Shtisel i centrum för handlingen.

Den kungliga trädgården

Susanna Popova samtalar med forskare kring kungliga trädgårdar. Seminarium från Drottningholm, 6 maj 2015.

Global Axess: Religion

Om samhälle, människor och tro

Global Axess 2014 omfattar femton avsnitt som alla handlar om religion i världen, historiskt och i dag. Vilka roller spelar religion i nutida och dåtida samhällen? Religion i förhållande till mänskliga förhållanden och religion som individuella erfarenheter. För att förstå på vilka sätt religion betyder något och varför vi är religiösa kan vi också se religion i perspektiv av nutida politik. Inspelat vid Engelsbergsseminariet i juni 2014 och producerat av Svenska Filmbolaget samma år.