VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Försvaret: 0,5 miljarder fyller inte kåsan

ÖB kunde nyligen konstatera att den svaga kronan och den snabba prisökningen på krigsmateriel gröper ur försvarsbudgeten med 6,5 miljarder kr fram till och med 2020 - och då var budgeten på tok för klen redan inledningsvis. I dag kontrade försvarsministern och partierna bakom 2015 års försvarsuppgörelse med ett besked om att det kommer 0,5 miljarder extra i vårbudgeten 2017. 

Hur tolka detta? Är kåsan hel- eller halvfull? Både och. Det är klart att 0,5 mdr inte räcker långt för att täta hålen i försvarets ekonomi, men det handlar å andra sidan om en vårbudget där man normalt mest gör bedömningar och smärre korrigeringar. Det förutskickades också vidare förstärkningar i höstens budget för 2018, vilket Patrik Oksanen i denna snabbskrivna kommentar lyfter fram som en viktig signal. Men då blir det också desto viktigare att man tar i rejält. Argumentet om vårbudgetens natur handlar trots allt om administrativ praxis, medan säkerhetsläge och gångna års försumligheter är pockande realiteter.

Vi borde ha inlett upprustningen för länge sedan, vi borde ha hunnit betydligt längre och även dagens besked borde ha varit robustare.

Varje tonårsförälder vet att man inte nödvändigtvis mornar sig snabbt bara för att man har sovit länge, men försvarspolitikerna borde ha växt ur tonåren för länge sedan.

Världen efter historiens slut

Det råder sannerligen ingen brist på omvälvande händelser och trender i politiken: brexitbeskedet, Donald Trumps seger i USA:s presidentval, Marine Le Pens framgångar i den franska opinionen, Rysslands informationskrig, Kinas aggressiva manövrar i Sydkinesiska sjön.  Ordningar som präglat det internationella umgänget i decennier utmanas på ett nytt sätt. Hemma i Sverige sjunker förtroendet för de politiska ledarna och människor blir mer pessimistiska om landets framtid.

Till Axess nummer 2/2017 har vi därför valt att ha "Världen efter historiens slut" som tema, och vi har bett tolv skribenter att resonera kring fritt valda aspekter på det nya läget. Resultatet är en högaktuell mosaik om världen, säkerheten och Sverige med bidrag från Nicklas Lundblad, Widar Andersson, Mauricio Rojas, Karin Svanborg-Sjövall, Katarina Barrling, Linda Nordlund, Frida Wallnor, Fredrik Erixon, Nils Lundgren, Johan Wiktorin, Elisabeth Braw och Magnus Ranstorp

Välkommet med återaktiverad värnplikt

Regeringen fattar i dag beslut om att "återaktivera" värnplikten. Det är ett nödvändigt beslut. Den nuvarande modellen för personalförsörjning fungerar inte och Sverige måste ha ett försvar som värnar vår nationella integritet och självständighet. Man kan invända att andra vägar - högre löner, löften om avskrivna studielån - inte är tillräckligt prövade ännu, men sannolikt behövs bäggedera. Vad gäller frihetsinskränkningen är den ett faktum, men det är också som den kloke Patrik Oksanen skriver på Facebook: "Tycker det är pinsamt med alla 'slaveri'-kommentarer om värnplikten. Det är bara i ett fredsskadat land man har det synsättet. Slaveri är vad Finland hade fått uppleva utan värnplikt." Och ja, att ställa upp för att försvara sitt land kan vara en del av samhällskontraktet. Jag har tidigare utvecklat det principiella resonemanget här.

Observera att det handlar om att "återaktivera" värnplikt, inte om att "återinföra" allmän värnplikt. Tanken att man skulle kalla in hela årsklasser som under systemets glansdagar - men nu dubbelt så stora på grund av att plikten även gäller kvinnor - är inte aktuell. Bland många skäl som talar emot: Försvarsmakten är alldeles för liten för att kunna hantera en sådan anstormning. I stället handlar det om att ta ut ungefär 13 000 personer för mönstring och bland dessa ta ut så många att Försvarsmakten får cirka 4 000 rekryter per år. Eget engagemang kommer att vara ett betydelsefullt kriterium så det är mycket möjligt att antalet personer som i slutänden tas ut mot sin vilja blir ytterst begränsat.

Ett av de stora problemen med frivilligförsvaret som de borgerliga hastade igenom är att kontaktytorna mellan försvaret och unga människor har minskat kraftigt. Ett skäl till att man inte rekryterar mer framgångsrikt än man gör är kunskapsbrist: om att möjligheten finns, om vad försvaret betyder för vår nationella frihet och säkerhet. Att mönstra råder förstås inte bot på detta till 100 procent, men jag tycker att man ska överväga att ta ut fler än 13 000 personer för mönstring varje år. Att sprida kunskap om försvaret är en central folkbildningsuppgift.


Studio Axess

Programserie med PJ Anders Linder som programledare

Global Axess: Geopolitikens återkomst

Historien visar hur nära sambanden alltid har varit mellan politik och geografi. Hur ser den relationen ut i dag? Står vi inför geopolitikens återkomst? I årets Global Axess-serie möter vi flera framstående forskare som anlägger olika perspektiv på geopolitik i både historisk tid och nutid.

Spioneriets historia och framtid

I sex program intervjuar Niklas Ekdal sex olika experter på spioneriets och säkerhetstjänsternas historia och framtid. Intervjuerna spelades in i Oxford den 18 mars 2016.

Kapitalismens betydelse

Sveriges samhälls- och välståndsutveckling 1850-2016

Johan August Gripenstedts näringsfrihetsreformer 1864 brukar betraktas som en milstolpe i den svenska kapitalismens utveckling och tillika startskottet för en lång period av ekonomisk välståndsutveckling. Vilken betydelse har kapitalismen haft för den svenska välståndsutvecklingen sedan näringsfrihetens införande? Vilka nya problem och samhällsutmaningar har den skapat i Sverige?

Sverige och Finland – ett nytt säkerhetsläge?

Ett seminarium om Sveriges och Finlands nationella säkerhet i en snabbt föränderlig geopolitisk miljö. Hur har säkerhetsläget förändrats? Vad kan vi vinna på ett avtal om svensk-finskt partnerskap? Är medlemskap i Nato ett alternativ? Från ett seminarium på Hotel Kämp i Helsingfors den 22 januari 2016.

Nobel Center - tillgång eller katastrof?

Med anledning av planerna att uppföra ett Nobelcenter på Blasieholmsudden arrangerar Svenska byggnadsvårdsföreningen och Urban City Research/Ax:son Johnsonstiftelsen, ett öppet seminarium om platsens historia och dess kulturhistoriska värden. Seminariet vänder sig till alla som är intresserade av att veta mer om Blasieholmsudden idag och i framtiden.

Den kungliga trädgården

Susanna Popova samtalar med forskare kring kungliga trädgårdar. Seminarium från Drottningholm, 6 maj 2015.

Global Axess: Religion

Om samhälle, människor och tro

Global Axess 2014 omfattar femton avsnitt som alla handlar om religion i världen, historiskt och i dag. Vilka roller spelar religion i nutida och dåtida samhällen? Religion i förhållande till mänskliga förhållanden och religion som individuella erfarenheter. För att förstå på vilka sätt religion betyder något och varför vi är religiösa kan vi också se religion i perspektiv av nutida politik. Inspelat vid Engelsbergsseminariet i juni 2014 och producerat av Svenska Filmbolaget samma år.