Den iscensättnig av Valerie Solanas SCUM-manifest som har uppmärksammats tidigare på bloggen har nu haft premiär. Föreställningen på TUR-teatern recenseras idag i Aftonbladet, men har tidigare recenserats i SvD och nättidningen Kulturen. Recensionerna rymmer intet av kritik mot manifestets bärande idéer om att män är helt värdelösa och ondsinta och därför bör utrotas. Inte heller sägs något kritiskt om att föreställningen även är avsedd för skolungdomar. Eller om att iscensättningen bygger på att män och kvinnor placeras på olika platser i teatern: "Alla damer får godis och guldkuddar. Alla herrar får sitta mittemot och kan få det viktigaste med sig hem på en lapp om aphjärnan är för liten för texten.", skriver AB.
Alltmedan Kulturen beskriver spektaklet på följande sätt: "Män och kvinnor delas upp vid insläppet, kvinnorna placeras på en gradäng klädd i röd sammet och sitter på stoppade dynor med guldkuddar. Vi skäms bort och serveras godis och vindruvor, medan männen får anvisning om att sitta på hårda bänkar. De attackeras oavbrutet av Andrea Edwards under den drygt timslånga föreställningen. Iklädd något slags combatuniform slår Andrea Edwards fast männens skuld: till krig och isolering av kvinnor i tråkiga villakvarter, våld och brutalitet samt ett föga upphetsande erotiskt liv. Överhuvudtaget är det liv som domineras av män skittråkigt. Männen befinner sig i skymningslandet mellan apa och människa, han är en vandrande dildo, besatt av död och sex."
På SVT:s Kulturnyheterna på opartiska SVT frågar man sig varför pjäsen upprör. Pelle Billing å sin sida besvarar den frågan på sin blogg.
(Det är onekligen en smula rörande att i SVT höra pjäsens regissör tala om tusentals år av manligt förtryck av kvinnor. Man undrar vad han egentligen baserar denna uppfattning på. Uppenbarligen inte på slutsatserna i detta forskningsprojekt av Anita Du Rietz, där det visas att de svenska kvinnornas frihet framförallt och kontinuerligt har kringskurits under 1900-talet.)