"I efterhand kan det tyckas förfärligt att inte någon ur den offentliga mittfåran klev fram och tog tydligare avstånd från det antiintellektuella korståget mot Fi", skriver idag Anna-Klara Bratt i en artikel på kultursidan i DN, där hon systematiskt blandar samman hot och våld mot kvinnor med kritik av Feministiskt initiativ i synnerhet och en viss sorts feministisk ideologi i allmänhet. Varför FI inte ska kunna kritiseras på samma sätt som andra promillepartier till vänster om V förblir oklar. sanningen är ju snarast att FI har fått ett fått ett oproportinionellt stort utrymme i svenska medier med tanke på partiets rätt marginella väljarbas.
Likaså förblir det oklart varför det anses vara "tjänstefel" att inte "dra paralleller" mellan Anders Behring Breiviks kvinnosyn och den kritik mot feminismen som har formulerats av bland andra Pär Ström. I det sammanhanget kan man undra varför hon inte säger någonting om vikten av att inte dra paralleller mellan å ena sidan den kvinnosyn som finns hos islamister och å andra sidan feminismkritiken hos Pär Ström. Min uppfattning i frågan är naturligtvis att det är till skada för det intellektuella klimatet i Sverige att överhuvidtaget bunta ihop meningsmotståndare på det sätt som Anna-Klara Bratt gör. I hennes ögon måste det rimligtvis vara tjänstefel att inte dra paralleller mellan våldsbenägna islamister och muslimer generellt sett, eftersom båda grupperna åberopar Koranen. Det måste likaledes vara tjänstefel att inte bunta ihop Röda armé-fraktionen och Socialdemokraterna, eftersom båda grupperna utgår från ett klassperspektiv. Anna-Klara Bratts retorik är kort sagt farlig, därför att den i grunden är densamma som den som vi finner inom den anti-muslimska rörelsen och inom högerextremismen generellt sett.
Att man upplåter DN:s kultursida åt den här typen av demagogiskt svammel är helt enkelt obegripligt.