NR 4 2013TEMA: Du nya osäkra värld
TemaAv Örjan Berner Neutralitetspolitiken skapade politiska gränsdragningsproblem. Men även om ryssarna aldrig trodde på den och USA såg oss som en allierad fyllde den sin funktion.  Av Claes Arvidsson Sverige måste utforma en försvars- och säkerhetspolitik som sträcker sig längre än nästa vecka. I en tid av ökade globala osäkerheter har vi störst möjlighet att göra skillnad i det egna närområdet.  Av Peter Landelius Sedan millennieskiftet har den politiska geografin förändrats och de globala styrkeförhållandena förskjutits. I denna osäkra tid är en ökad europeisk integration Sveriges enda chans.  Av Ann-Sofie Dahl Alliansregeringen bedriver en provästlig utrikes- och säkerhetspolitik. Men även om samarbetet med Nato aldrig har varit närmare är obegripligt nog ett medlemskap ännu otänkbart. LedareAv Peter Elmlund Enligt Christian Caryls bok StrangeRebels. 1979 and the Birthof the 21st Century, som fokuserar på valet av Margaret Thatcher och Deng Xiaopings marknadskapitalistiska förändring av Kina, så var 1979 året då världshistorien skiftade kurs.
Samhälle Av Karin Svanborg-Sjövall Att göra ökad tillgänglighet till paradargument för valfrihet i välfärden är problematiskt. Dels därför att alla anspråk inte är legitima, dels därför att resurserna är ändliga. Av Per Svensson Skolan, universitetet, press och bibliotek agerar inte längre normbildare. Frågan är vilka konsekvenser denna abdikationsprocess får.  Av Nils Funcke Debatten om Call Girl väckte frågor om yttrandefrihetens gränser. Inte minst sattes fingret på behovet av ett tydligt utgivaransvar. Av Per Jönsson Medan den syriska regimen slåss för sin överlevnad bidar kurderna sin tid. Det har varit en taktik som gett utdelning. Frizon Av Bengt Svensson Fascinationen inför rymlingar och rymmande är utbredd. Det gäller både i verkligheten och i fiktionen. Av Niklas Ekdal Det statistiska sambandet mellan kriminalitet och kroppsmålning är starkare än det mellan kriminalitet och någon annan enskild faktor. Märkligt är att kriminalitetens stigma från samhällets botten är höjden av statusmarkör inom europeisk fotboll.  Av Göran Hägg Syriens historia är dess olika trossamfund och sekter. Upproret mot den alawitiska diktaturen och familjen Assad får oöverskådliga konsekvenser för miljontals syrier.  Av Joakim Tholén Emanuel Swedenborg förtalades av sin samtid men kom efter hand att påverka skönlitteratur, religion och filosofi. För både August Strindberg och Ingmar Bergman var Swedenborg en inspiratör. Tillsammans bildar de tre en tradition av svensk existentialism. Opinion Av Axel Odelberg Tvärtemot vad många tror var det inte liberalerna utan högern som införde rösträtten. IntervjuAv Bengt Lindroth Den norske journalisten och författaren Knut Olav Åmås ser skillnader mellan svenskt och norskt kultur- och samhällsklimat. I Sverige, noterar han bland annat, är tron på hierarkier och ledarauktoritet starkare. TraditionAv Camilla Lundberg Denna månad skulle Richard Wagner ha fyllt 200 år. Hans inflytande har varit enormt. Det beror både på hans fantastiska musik och hans förfärliga teorier. Civilisation Av Svante Nordin Hannah Arendt är en 1900-talets viktigaste och mest kontroversiella politiska filosofer. Nu har hennes liv blivit film. Av Lars Lönnroth De isländska fornaldarsagorna skildrar hjältar som slåss mot drakar och andra övernaturliga väsen. Litteraturforskarna föraktade länge dessa sagor men på senare tid har intresset ökat. Av Torsten Rönnerstrand Lawrence Durrells gamla kultbok Alexandria-kvartetten har kommit i nyutgåva på svenska. Torsten Rönnerstrand menar emellertid att det är Durrells Greklandsböcker som stått sig bäst.  Av Kristoffer Leandoer I George Orwells brev möter man en värld där alla känner varandra, och där drottningen köper in Djurens gård från en anarkistbokhandel.  Av Anna Brodow Inzaina Snart inleds Venedigbiennalen, där bland annat målningar av Hilma af Klint kommer att visas. RecensionAv Dick Harrison USA:s uppoffringar för frihet och demokrati i världen är en propagandamyt, hävdar en filmregissör och en historieprofessor. Den amerikanska historien har en dyster nattsida. Dick Harrison tar den guidade turen.  Av Jens Riis Kan länder liksom levande organismer ha arvsanlag, ett slags politiskt dna som förklarar deras agerande genom århundradena?  Av Annagreta Dyring Det stod i brevet att de var enkla och försagda, och att bolsjevikerna utnyttjade deras okunnighet. De hölls i hårda tyglar, skrev de. Om de opponerade sig blev de kallade kontrarevolutionärer och kastades i finkan.
 Av Nathan Shachar I bland tar det åratal innan man inser att något inte stämmer. Att man har rest sin uppfattning på lösan sand. Att man har gått på en bluff.
 Av Staffan Ulfstrand Lika visst som att människan utvecklade sina egenheter i byggnad och beteende genom samma processer som alla andra arter utvecklade sina är det att vi människor är unika bland djurarterna i en rad fundamentala hänseenden.  Av Anders Rönmark Ingen amerikansk president - med undantag för Franklin Delano Roosevelt, som valdes till landets ledare vid hela fyra tillfällen - har svurit ämbetseden så många gånger som Barack Obama.
 Av Monica Braw Ända sedan västerlänningar under andra hälften av 1800-talet, efter mer än 200 år, på nytt fritt kunde resa till Japan, fascinerades de av den dittills okända japanska litteraturen.  Av Johan Hakelius Brevet till den älskade styvdottern Leonora, eller Snorky som P G Wodehouse kallade henne, innehåller inget annat än småprat, men en rad är avslöjande: "Vi sprang på Randolph Churchill i söndags och lunchade med honom i hans våning igår. Jag har missbedömt honom. Very good chap."
 Av Lisbeth Lindeborg I sin bok You Are Not a Gadget. A Manifesto (2010) varnar den amerikanske IT-pionjären Jaron Lanier för en ohämmad digitalisering där maskinerna får övertag över människan. Av Joel Halldorf Under läsningen av Lawrence Wrights bok Going Clear om scientologin har jag passat på att fråga människor runt mig vad de vet om denna rörelse. Resultatet av denna ovetenskapliga undersökning har varit ett enstämmigt: "Är inte Tom Cruise scientolog?"
 Av Gunnar Åselius Den pensionerade danske brigadgeneralen och tidigare rektorn för Baltic Defence College i Tartu, Michael H Clemmesen, har en examen i historia från Köpenhamns universitet och forskar sedan många år om 1900-talets danska försvarshistoria.  Av Jan Söderqvist Vad är vatten? Frågan kanske kan tyckas kokett och korkad, men det beror ju, som så mycket annat, på perspektivet: vem det är som undrar och i vilket sammanhang. Världens gångAv Johan Hakelius I skrivande stund pågår ännu debatten om hur kvarlevorna efter baronessan Thatcher ska hanteras, när de väl dragits genom Londons gator till Sankt Paul-katedralen. KrönikaAv Nick Cohen Jag vet att i en finkulturell tidskrift som Axess så borde jag låtsas läsa bara de mest intellektuella böcker. Men jag kan inte ljuga. Jag är rädd att på min lediga, så är min favoritsysselsättning att krypa upp i soffan med en simpel skandinavisk thriller.
Av Theodore Dalrymple Det verkar som om varje land har åtminstone en. Jag menar förstås en galen entusiast för Nordkorea som uppfattar världens värsta land som ett paradis och försöker sprida budskapet om Kim Il-sung och Kim Jong-il till de otrogna.
|