Därför nedprioriterar Norden mänskliga rättigheter

NYLIGEN VÄCKTE utrikesminister Jonas Gahr Støre uppmärksamhet när han uttalade att Norge inte borde ratificera tilläggsprotokollet som etablerar en internationell klagoinstans till barnkonventionen, eftersom det skulle insnäva ”det nasjonale demokratiske handlingsrom”.

Tillsammans med sina nordiska grannländer var Norge pådrivande för att få till stånd FN:s konvention om barns rättigheter, vilken tillsammans med andra centrala människorättskonventioner sedan 1999 införlivats i norsk lag. Att utrikesministern inte ville bidra till att skapa en internationell instans dit barn eller deras ombud kan klaga om staten kränkt deras rättigheter rörde upp känslor längs hela det politiska spektret i ett land där grundlagen varje år firas genom att låta barnen ställa upp till parad. En samlad opposition liksom Arbeiderpartiets ...

Den här innehållet är en del av Axess+.

Bli prenumerant för att få åtkomst nu!

Prenumerera

Läs vidare