Maskinens ordning, och dess konsekvenser för de människor den tar i anspråk, framträder kanske aldrig så tydligt som i fabriken: människan vid det löpande bandet är litet mer än ett tillbehör till tekniken, hennes rörelse fullständigt koreograferad av dess dynamik. Den civilisation som nu strävar efter att skapa den mänskliga maskinen har här gett upphov till den maskinella människan: den vars regellydnad, disciplin och förutsägbarhet endast kan överträffas av en apparat.

Den industriella revolutionens omdaning av produktionsvillkoren gav upphov till en kraftig ökning av repetitiva, monotona sysslor. Göromål av den typen är emellertid ingenting nytt i mänsklighetens historia – tvärtom har de varit närvarande så länge som människan har funnits. Det verkligt nya med industrins mekaniska arbete var...