Ettor och nollor

En dinosaurie som britten George Boole beskrivs i en handbok i effektiv internetsökning som ”en matematiker som levde på 1800-talet, långt före datorns tid” och som ”konstigt nog” fått ge namn åt den matematik (ettor och nollor, ja och nej, sant och falskt) som alla datorer opererar med.

I själva verket är det inte ett dugg konstigt. Det var nämligen i denna obskyra och huvudsakligen självlärda viktorianska hjärna som embryot till vår digitala tids­ålder föddes med allt från datorer, mobiler och GPS-navigerade bilar till köksapparater och hemelektronik. Under Booles livstid – han dog 1864 innan han ens fyllt 50 – fanns det förstås inte minsta tillstymmelse till tillämpningar, men mannen själv tycks faktiskt ha anat att han var något stort på spåren, eftersom han på sin sirliga v...

Den här innehållet är en del av Axess+.

Bli prenumerant för att få åtkomst nu!

Prenumerera
Margareta Melén

Översättare och kulturskribent.

Läs vidare