VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Samhälle

En hyllning av imperiet

Av Peter Luthersson

Sovjetunionens upplösning för 25 år sedan innebar slutet på ett imperium, det som en gång hade varit det kejserliga ryska imperiet och omsider blivit de socialistiska rådsrepublikernas union, ett imperium med många folkslag, många språk och många nationallitteraturer.

 Det sistnämnda förhållandet, att imperiet inrymde många nationallitteraturer, accentuerades i Sovjetunionens symbolpolitik, så i dess frimärksutgivning. Det finns en självkänsla i det brokiga bildgalleriet, en självkänsla som ger perspektiv på den stämning av att ha lidit förlust, nästan av att ha blivit amputerad, och av att vara kringränd som kan komma till uttryck i dagens Ryssland, en självkänsla som kontrasterar mot senare ressentiment.

Sovjetunionens frimärken lyfter fram estnisk, lettisk, litauisk, karelsk, ukrainsk, vitrysk, georgisk, grusisk, armenisk, ossetisk, azerbajdzjansk, uzbekisk, turkmenisk, tadzjikisk, kazakisk, tatarisk, kirgiszisk, dagestansk och annan litteratur. De starkaste författarnamnen förekommer på svärmar av frimärken, så georgiern Sjota Rustaveli (1172?–?1216), skapare av det georgiska nationaleposet Riddaren i tigerskrud, och ukrainaren Taras Sjevtjenko (1814?–?1861), en skildrare av kosackers levnadsideal och stäppbönders armod under främmande styre. Kort före sin ändalykt gav Sovjetunionen ut flera serier av frimärken över skilda, så att säga inhemska nationalepos, som det estniska Kalevipoeg, det armeniska Våghalsarna från Sassoun, det uzbekiska Alpamysh, det kazakiska Riddaren Koblandy och det kirgisiska Manas, vilket för övrigt har ett nästan ojämförligt stort omfång, mer än en halv miljon versrader.

Motiven och porträtten på de frimärken från Sovjetunionen som celebrerar skilda nationallitteraturer har föga förvånande ofta etniska eller kulturella markörer. Det kan gälla utseenden och klädedräkter. Brokighet och spännvidd ska ju illustreras, imperiet som en värld i sig, en värld rik och skiftande som ingen annanstans. Kring valet av framlyfta gestalter och verk går det annars att fundera åtskilligt. Redan omnämnandet av Taras Sjevtjenko antyder en problematik. En ukrainsk självständighetsivrare ter sig inte självklar som imperiellt festföremål.

I den manifesterade självkänslan finns kanske ett inslag av rädsla. Hur blidka folk som önskar stå på egna ben? Centralmakten i Sovjetunionen böjer sig stundom för periferins värderingar, bara för att i nästa ögonblick skapa motvikt. Förhållandet kan illustreras med ett exempel. Litauen representeras dels av nationalister eller patrioter som nationaleposskaparen Kristijonas Donelaitis (1714?–?1780) och folklivsskildraren Zemaite (1845?–?1921), dels av diktare med ett nära och vänskapligt förhållande till den centralmakt som i realiteten var en rysk ockupationsmakt: Salomeja Neris (1904?–?1945) och Petras Cvirka (1909?–?1947). Sida vid sida uppträder således å ena sidan nationellt identitetsstärkande, stora och beundrade skalder, gärna från äldre tid, och å andra sidan kommunistiska medlöpare.

Mest lästa just nu

1) Universitetet bryter mot lagen av Jan Almäng och Christer Svennerlind

2) Islam på franska ben av Karin Stensdotter

3) Inga pappas pojkar av Magnus Henrekson

4) Garbo vantrivdes i Hollywood av Martina Björk

5) Gatlopp för Luther av Per Svensson

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Så föll imperiet av Peter Johnsson

2) 25 försummade år av Oscar Jonsson

3) Lindqvist i högform om de "Vilda Vasarna" av Erik Petersson

4) Baltikum utmanat av Påhl Ruin

NR 9 2016

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Catta Neuding (vik), Katarina O’Nils Franke (tjl)
Redaktionsråd: Niklas Ekdal, Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...