Det sistnämnda förhållandet, att imperiet inrymde många nationallitteraturer, accentuerades i Sovjetunionens symbolpolitik, så i dess frimärksutgivning. Det finns en självkänsla i det brokiga bildgalleriet, en självkänsla som ger perspektiv på den stämning av att ha lidit förlust, nästan av att ha blivit amputerad, och av att vara kringränd som kan komma till uttryck i dagens Ryssland, en självkänsla som kontrasterar mot senare ressentiment.

Sovjetunionens frimärken lyfter fram estnisk, lettisk, litauisk, karelsk, ukrainsk, vitrysk, georgisk, grusisk, armenisk, ossetisk, azerbajdzjansk, uzbekisk, turkmenisk, tadzjikisk, kazakisk, tatarisk, kirgiszisk, dagestansk och annan litteratur. De starkaste författarnamnen förekommer på svärmar av frimärken, så georgiern Sjota Rustaveli (1172?–?1216), skapare av det georgiska n...