VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Civilisation

En oas i Kabul

Av Pia Karlsson

Nationalmuseet i Kabul innehåller föremål från Afghanistans rika historia. Att det överhuvudtaget existerar är nästan ett mirakel.

Ett av mina starkaste minnen från Afghanistan är utsikten från kullarna ovanför Ay Khanun och den sorgsna kommentaren från min afghanska kollega: ”Afghanistan är förstört inte bara på ytan utan också under jord”. I den vackra dalgången där gränsfloden Amu Darya flyter fram såg vi hundratals markerade fyrkanter, kvadratmeterstora gropar. Det var inte de så vanliga bombkratrarna man såg överallt; här tycktes groparna vara utgrävda med spadar. Vi såg också husgrunder från en stad som anlagts av Alexander den store. Krukskärvor av mer än tusen år gammal keramik och antika mynt låg utspridda överallt bland ruinerna.

Året var 1998 och området behärskades av en lokal krigsherre. I hans trädgård såg vi en grekisk kolonn. Han sålde inmutningar av området till dem som ville gräva. Många förhoppningsfulla och utfattiga bybor hade letat, och lycksökare utifrån hade lockats dit. Fynden hade sålts för en spottstyver och blev sedan i varje led allt dyrare tills de ofta hamnat hos någon skrupelfri antikhandlare i Islamabad, Tokyo eller London.

Femton år senare kunde jag för första gången besöka det nyrestaurerade museet i Kabul, Afghanistans nationalmuseum. Att museet existerar är nästan ett mirakel. Mindre än en tredjedel av de ursprungliga samlingarna finns kvar, men föremålen som visas är ändå imponerande många. Lyckligtvis hade några förutseende museitjänstemän räddat undan många värdefulla föremål och packat dem i metallådor som placerats i källarvalv under olika byggnader i Kabul. En större samling har också hittats i Schweiz. Även Unesco och Interpol har sett till att mer än 8 000 föremål har lämnats tillbaka.

Det är ett vackert museum, med fina ljusinsläpp och smakfulla arrangemang. Renoveringen har gjorts med varsam hand. Det första man ser när man kommer in är en enormt stor och vacker skål i svart marmor med en inristad lotusblomma och inskriptioner från Koranen. Det är troligen en buddistisk tiggarskål, Korancitaten är av senare datum.

Verkligheten är hård i Kabul. Trafiken är närmast obeskrivlig, på grund av luftföroreningar syns sällan de snöklädda bergstopparna. Sopor och kloaker stinker. Gatorna är fulla av skaror av sysslolösa, håglösa unga män och tiggarbarn. Därför är det en lisa att besöka museet. Att möta skolklasser på museibesök gör att man blir lättare till sinnes.

Museet innehåller främst föremål från Afghanistans rika historia. Men här finns också en ny avdelning med folklig konst från provinsen Nuristan. I denna avlägsna provins tillbads andra gudar än Allah ända fram till slutet av 1800-talet och på utställningen finns stora träfigurer, gudinnor som rider på bergsgetter, krigare till häst, samt många folkloristiska klädesplagg och smycken. På 1990-talet högg talibanerna sönder de stora trästatyerna, men de har restaurerats på ett helt fantastiskt vis.

Museet har samlingar från utgrävningar runt om i landet. Bagram – en by strax norr om Kabul och idag platsen för ett ökänt fängelse – är kanske den mest enastående fyndplatsen. Där hittades en av världens största samlingar av grekiska och romerska mynt, liksom mer än 2 000 år gamla snidade föremål av elfenben. De berömda elfenbensfigurinerna från Bagram var bland de mer än 800 föremål som returnerades till Kabul från British Museum år 2012.

I början av 1970-talet inventerades myntsamlingen av Unesco och mer än 30 000 mynt katalogiserades. Hur mycket som idag återstår av denna samling är ännu inte känt.

Sovjetunionen invaderade Afghanistan 1979 och en närmast ofattbar ödeläggelse av landet ägde rum under det decennium som följde. Efter att de sovjetiska trupperna hade lämnat landet pågick ett långt inbördeskrig. Museet i Kabul användes som militärbas och plundrades omsorgsfullt ett flertal gånger. Ett raketanfall 1994 förstörde den vackra byggnaden.

De mest värdefulla guldföremålen hade gömts i ett valv under Afghanistans centralbank. Stora delar av denna samling, bland annat en mängd guldföremål och smycken från gravplatser i Bagram, Ay Khanum och Tepe, är sedan 2006 på världsturné. Utställningen Det baktriska guldet har visats i många länder, bland annat i Stockholm på Folkens museum 2008. På grund av den alltjämt osäkra situationen i Kabul har samlingarna ännu inte återlämnats till museet.

Baktrien är omskrivet för sitt vackra landskap och den bördiga jorden. Huvudstaden Balkh var ett kulturellt och politiskt centrum, en knutpunkt för handelsvägarna i området under närmare tusen år.

Bortåt tjugo stora utgrävningar med arkeologer från Frankrike, Tyskland och USA har genomförts i Baktrien, de flesta under tiden 1940–1970. På museet i Kabul visas fynd och bilder från olika tider och olika platser. De äldsta fynden är från stenåldern, vapen och redskap av flinta och kvarts. Det innebär att människor levde här för 100 000 år sedan. De var jägare och samlare och bodde i grottor nära floder och sjöar. I senare utgrävningar söder om Balkh har man funnit mer än 20 000 redskap och verktyg av sten, så mästerligt gjorda att verktygsmakarna har kallats för sin tids Michelangelos. Arkeologerna fann också ett ansikte i sandsten, cirka 15 000 år gammalt, vilket anses vara en av de allra tidigaste representationerna av ett mänskligt ansikte. Det hittades nyligen i Tyskland genom Interpols försorg.

Under bronsåldern utvecklas civilisationen i Baktrien. Brons användes i stor utsträckning tills man cirka 1000 f Kr började använda järnet. Under denna tid bosatte sig arierna i Baktrien och etablerade ett kungarike med en relativt utvecklad administration. Alexander den stores expedition till Asien ägde rum från 330 f Kr och Baktrien erövrades efter flera års strider. Det grek-baktriska kungadömet varade i flera århundraden. Hellenistisk kultur blomstrade, grekisk skrift användes för det baktriska språket, och byggnader med typiska doriska, joniska och korintiska kolonner uppfördes.

Flera religioner har praktiserats i Baktrien. Den zoroastriska religionen ersattes av buddismen, som från 300-talet f Kr spreds från Indien till Afghanistan. Trots att religionen sällan omfattades av de olika kungarna tycks buddismen haft stort inflytande. Det omvittnas av den kinesiske pilgrimen Hsuan-tsang som besökte Afghanistan under 600-talet. Han skriver om hundratals munkkloster med mer än 3 000 munkar. År 2012 invigdes utställningen Det buddistiska arvet i Afghanistan på museet. Från 700- och 800-talet har området dominerats av islam.

Under den relativa freden i början av 2000-talet restaurerades museibyggnaden och återställdes i sitt tidigare skick. Ytterligare ombyggnader ägde rum 2013, bland annat upprustades den omgivande rosenträdgården som nu är tillgänglig för besökare. I trädgården finns också ett gammalt rostigt lok, inköpt i Sverige på 1920-talet. Mitt emot museet, på andra sidan gatan, ligger det imposanta kungliga palatset från 1920-talet, bombat och sönderskjutet och idag endast ett tomt skal, en storslagen och tragisk ruin. Området är fortfarande inte rensat från minor.

När jag lämnar museet läser jag en inskription som trots allt inger visst hopp om framtiden: a nation stays alive when its culture stays alive.

Mest lästa just nu

1) Universitetet bryter mot lagen av Jan Almäng och Christer Svennerlind

2) Islam på franska ben av Karin Stensdotter

3) Inga pappas pojkar av Magnus Henrekson

4) Garbo vantrivdes i Hollywood av Martina Björk

5) Gatlopp för Luther av Per Svensson

NR 9 2016

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Catta Neuding (vik), Katarina O’Nils Franke (tjl)
Redaktionsråd: Niklas Ekdal, Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...