VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Ledare

Nattvandrandet tar fart

Av PJ Anders Linder

I mitten av januari hamnade ABF Sollefteå plötsligt i det mediala rampljuset. Efter beslutet att stänga Sollefteå BB hade föreningen nämligen bestämt sig för att erbjuda bygdens blivande föräldrar en studiecirkel i "bilförlossning", så att de skulle bli lite mindre oroliga inför att så småningom köra den ansenliga sträckan till BB i Sundsvall eller Örnsköldsvik.

Många har uttryckt förvåning över utvecklingen, men är det hela egentligen så värst överraskande? Vid det här laget borde vi ha blivit vana vid den successiva övergången till vad Per Gudmundson fyndigt har kallat ”nattvandrarstaten”, där det offentliga tagit på sig så många olika uppgifter att man inte längre har kraft och förmåga att ägna sig åt det som för inte så länge sedan ansågs vara det allmännas särskilda kärna. Istället får medborgarna själva rycka in.

Större frihet och ansvar för enskilda behöver alls inte vara något dåligt, men det kanske inte var så många som hade föreställt sig att förändringar i denna riktning skulle inledas just med de offentliga nyckeluppgifterna. Fast nu borde vi veta bättre.

En illa ledd och hårt ansträngd poliskår har sedan ett bra tag lämnat över till privatpersoner och företag att hyra in vaktbolag, köpa larm, ordna grannsamverkan, patrullera gatorna utanför ungdomsgårdar och ordna skallgångskedjor. Bilstölder, skadegörelse och bostadsinbrott hanteras i allt väsentligt av försäkringsbolag och av brottsoffren själva.

Skolan mäktar inte med att hålla ordning, erbjuda arbetsro och förmedla ämneskunskaper. Skolelevers kunskaper och betyg beror istället på om det finns böcker och engagerade föräldrar i hemmet. Utbildningssystemets uppgift att lotsa elever till nya insikter, vidgade vyer och klassresor har lämnats över till Youtube, bloggosfären och den kommersiella tevens dokusåpor, som dock ännu inte riktigt matchar vad folkskollärare och läroverk en gång åstadkom.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppmanar i en färsk kampanj alla hushåll att ägna sig åt vad man skulle kunna kalla prepping light och skaffa konserver, batterier, tändstickor, vatten och primuskök så att man klarar sig i åtminstone tre dygn ifall en kris skulle uppstå. Det är en alltigenom klok och vettig signal till en befolkning där många inte har ägnat den sortens risker en tanke – men den kan inte riktigt kompensera för att det allmänna har hivat hela totalförsvars- och försörjningsplaneringen överbord, tömt alla lager, och inte har en aning om hur man ska säkra drivmedel, insatsvaror och livsmedel till folkhushållet ifall läget skulle bli skarpt och importen begränsas.

Ordningsmakt, undervisning, försörjning… Och nu är det alltså sjukvårdens tur. Att man ska tänka på sin hälsa och idka viss egenvård istället för att störta iväg till akuten för minsta åkomma är naturligtvis rätt och rimligt. Men det här med att hantera barnafödande på mörka och isiga Norrlandsvägar? Det bör som sagt inte väcka någon större häpnad hos ett luttrat folk, men visst frågar man sig vad som kommer härnäst. Ska det bli ”rotfyllning för nybörjare”, ”vaccinera tillsammans” eller ”så spjälkar du benbrott” (cirkeln sponsrad av Byggmax). Medborgarskolan och Vuxenskolan vill knappast guppa i ABF:s kölvatten utan lär komma med pigga initiativ, som kan spara värdefulla resurser åt landstingen att bygga bort vårdplatser och rekrytera stafettläkare med.

En inte så uppmärksammad sektor är museivärlden. För den som reser flitigt i landet är det välbekant att många människor redan har axlat sitt ansvar för att spara och ställa ut föremål. På sina håll går det inte att köra i fem minuter utan att man får syn på personligt utformade skyltar som lockar till utställningar av serietidningar, lergods och äldre jordbruksredskap. En cyniker skulle hävda att det handlar om driftiga krafter som försöker tjäna några kronor på att förevisa sitt gamla skräp, eller arvegods från farbror Åke med samlarvurmen, men en mer nutidsmedveten person inser snabbt att det är nattvandrarstaten han har stött på.

I takt med att de traditionella museerna tappar intresset för att berätta om föremål och deras historia och går över till att bli konsthallar, samlingslokaler och ”mötesplatser” där normkritiker fylkas för att diskutera vart besökarna har tagit vägen, tar eldsjälar i det civila samhället på sig att ta hand om och förvalta kulturarvet. De flesta har inte de stora institutionernas omfattande samlingar att utgå ifrån, men efter hand förändras även det. Så sörj inte för mycket om Östasiatiska förvisas till några rum i källaren på ett nytt Världsmångkulturcentrum, någonstans i riket kommer det att uppstå ett alternativ där en eldsjäl visar sina allra finaste shoppingfynd från Phuket och Bali.

Mest lästa just nu

1) Farväl till kultursidan av Thomas Engström

2) Sveriges hemliga krig av Bengt G Nilsson

3) Allas och ingens fel av Katarina Barrling

4) Alternativ feminism av Eli Göndör

5) En informationsfråga av Johan Wiktorin

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Gatlopp för Luther av Per Svensson

2) Väst åter fjättrat av Mauricio Rojas

3) En informationsfråga av Johan Wiktorin

4) Alternativ feminism av Eli Göndör

5) Innehållets nationalscen av Olle Lidbom

NR 1 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Catta Neuding (vik), Katarina O’Nils Franke (tjl)
Redaktionsråd: Niklas Ekdal, Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...