VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Samhälle

Fritt fram

Av Anne Brynolf

Bill & Melina Gates stiftelse finansierar enbart forskning som görs tillgänglig för allmänheten. Det utmanar systemet för hur vetenskaplig publicering värderas.

Allt vetenskapligt material som finansieras av Bill och Melinda Gates stiftelse ska från och med i år publiceras med så kallad öppen CC-BY-licens. Det innebär att alla vetenskapliga artiklar blir tillgängliga i sin helhet och att de får mångfaldigas, delas och bearbetas. Därtill får materialet nyttjas av såväl idealister som för kommersiell vinning.

Bill och Melinda Gates stiftelse är en av världens rikaste välgörenhetsorganisationer och har inte minst stor betydelse för forskning i global hälsa. Med sitt tydliga ställningstagande för så väl open access som CC-BY utmanas en central funktion i den vetenskapliga processen – den traditionella tidskriften. För i praktiken innebär kravet att stiftelsens forskare inte längre kan publicera sig i de mest prestigefyllda tidskrifterna eftersom de endast accepterar exklusivitet.

I medicinsk vetenskap handlar det om skrifter som exempelvis Nature, Science eller New England Journal of Medicine, sekelgamla varumärken som fortfarande lockar vår tids mest framstående forskare. Med rigoröst urval och med ytterst noggrann intern och extern granskning är utrymmet en ouppnåelig dröm för de flesta forskare. En studie som passerar nålsögat förlänar såväl forskare som institution och finansiär stor prestige.

Men, studier i de mest framstående tidskrifterna läggs vanligen bakom virtuellt lås och bom. En enskild artikel kan kosta flera hundra kronor för den som inte har tillgång till de medicinska biblioteken. Biblioteken får i sin tur betala dyrt för prenumerationer, en penning som ofta schablonmässigt dras från enskilda forskares anslag. Bakgrundsdata görs ytterst sällan tillgänglig. Ibland frigörs själva artikeln efter ett halvår, men aldrig under CC-BY-licens.

Inlåsningen har länge irriterat såväl forskare som finansiärer, inte minst i Sverige, eftersom forskningen som ligger bakom ofta i hög utsträckning betalas av fonder och allmänna medel. Inte sällan finns även en offentlig anställning i botten. Därtill läggs kvällar och helger på att sakkunnigt studera andras opublicerade artiklar – frivillig tid som forskare avsätter för den referentgranskningsprocess som alla vetenskapliga tidskrifter bygger anseende på.

Det är rimligt att fråga sig: Varför ska privata förlag ta ut ohemula summor för slutprodukten i forskning som finansierats av det allmänna och skapats och granskats inom akademin?

Som svar och som konsekvens av helt nya tekniska förutsättningar har det nu vuxit fram en flora av alternativ till den traditionella papperstidskriften. Mest känd och störst är sannolikt samlingssajten Public Library of Science PLOS, som snarare ser ut som en aptitligt designad öppen artikeldatabas än en traditionell tidskrift.

På sajten PLOS One, som sorterar under PLOS, publiceras kring 30 000 granskade vetenskapliga artiklar per år. Materialet, såväl raffinerad artikel som grunddata, är i regel helt tillgänglig och publiceras under CC-BY. Därtill skiljer sig PLOS One från traditionella tidskrifter genom att en avgift kring 10 000 kronor tas ut om artikeln passerar granskningen.

Anledningen till att tidskrifter som PLOS One rankas mycket lägre än exempelvis Nature eller Science är inte bara av hävd och tradition, utan har också att göra med antalet artiklar som publiceras. Antalet citeringar divideras nämligen med antalet artiklar över tid och uttrycks i en siffra, en så kallad impact factor.

Tidskrifter med stort inflytande – Nature, Science – har hög impact factor och attraherar den mest spännande forskningen. Det leder till att tidskriftens jämförelsevis få artiklar såväl läses som citeras, så pianot är i viss mån självspelande. PLOS One, med sina många tusen artiklar per år, bygger på principen om att solid vetenskap bör publiceras, oavsett hur flitigt den citeras.

PLOS One kan därmed aldrig bli inflytelserik i traditionell mening. Istället erbjuds författarna alternativa mått på inflytande, så kallad alt-metric, som förvisso är spännande men knappast slagit igenom brett. Mindre systertidningar i PLOS-familjen idkar större restriktivitet för vad som tas in, vilket gör dem mer konkurrenskraftig i fråga om formell rankning. Vad gäller licens görs dock inga undantag, CC-BY gäller för allt material.

Det kan tyckas lite lustigt att det just är Bill Gates, grundaren till ett privat teknikföretag som inte precis gjort sig känt för att omhulda öppna licenser, som signalerar ett möjligt skifte i hur vi ser på vetenskaplig publicering.

Gates stiftelse gör en otvetydig markering för open access och CC-BY och fler kan följa efter. Om en proprietär syn på vetenskap nu visar sig vara förlegad finns anledning för topptidskrifterna att ompröva sin affärsmodell. Annars finns risk för att hundraåringarna kliver ut genom fönstret, och helt försvinner.

Mest lästa just nu

1) Dumskallarnas sammansvärjning av Håkan Tribell

2) En känsla av någon av Fredrik Johansson

3) Ängsligt mellan raderna av Olle Lidbom

4) Staten det var vi av Gunilla Kindstrand

5) Socialism som evangelium av Annika Borg

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Ängsligt mellan raderna av Olle Lidbom

2) Vedumsbakat av PJ Anders Linder

3) Jag saknar snuskhumorn av Wilhelm Behrman

4) Försjunken i Goethe av Johan Frostegård

5) Den femte drottningen av Carina Burman

NR 2 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...