VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Tema

En informationsfråga

Av Johan Wiktorin

Vitala nationella värden hotas om vi inte klarar av att säkra vår information mot manipulationer och angrepp.

Trots platsen i FN:s säkerhetsråd är Sveriges inflytande i ett internationellt perspektiv nominellt litet. Vår folkmängd motsvarar 1/768-del av jordens. Det är som om att gå ut på en skolgård på en större högstadieskola och ropa: Nu gör vi så här!

Vi har objektivt sett svårt att stå emot de stora förändringar som är i rörelse, utan måste samarbeta med likasinnade och dessutom göra det klokt.

För att orientera oss i världen behöver vi därför verktyg och ett av de viktigaste är informationssäkerheten. Inget politiskt parti i Sverige har ännu förstått den djupare innebörden av detta begrepp, än mindre utvecklat en politik för den.

En anledning till denna omogenhet är att informationssäkerhet enbart associeras till datorer, ibland benämnd som cybersäkerhet. Vi behöver något bredare, och kanske överraskande för många hittar vi den bästa teoribildningen i Ryssland.

Eftersom makthavarna i Kreml är rädda för idéer utifrån har de lagt ned mycket tankearbete på hur man ska skydda den grundläggande idén att Kreml bestämmer i landet. Därför har en doktrin för informationssäkerhet utvecklats som bygger på en kombination av informationsteknologiska som informationspsykologiska element. Den av Moskva definierade korrekta informationen ska alltså slå vakt om makten.

Nu är det inte så märkligt att Ryssland kommit så långt i insikter kring information, eftersom landet har en storstilad tradition inom både matematik och litteratur med författare som Gogol och Dostojevskij.

Den ryska eliten ser alltså information som en avgörande tillgång i det 21:a århundradet, inte olikt guld för något sekel sedan. Korrekt information kan vara oerhört värdefull och dessutom förädlas vidare. Om man så vill kan den vara falsk som kattguldet. Den kunskap som de styrande i Ryssland har tillägnat sig i studierna av hur man försvarar sina egna informationstillgångar har de efterhand börjat tillämpa mer offensivt mot omvärlden.

Allting handlar om kriget kring vår varseblivning för att påverka vår kognition och i förlängningen vårt beteende. Precis det som pr-byråer och allehanda reklam försöker uppnå.

En viktig aspekt av information är behörigheten till den. Trots ansatsen att vara transparent i det vi gör, så finns det information som måste skyddas. Det kan röra sig om vårt hälsotillstånd eller vad vi säger till varandra i telefon. Att använda sådan information publikt kan få skadliga effekter. Offentliggörandet av den amerikanska diplomaten Victoria Nulands telefonsamtal bidrog till en ökad irritation i Europa kring amerikansk utrikespolitik.

Informationens integritet attackeras genom desinformation och högt tempo. Därigenom ska vi mattas av och försenas i beslutsfattande, eller, ännu hellre, ändra inriktning i besluten. Hastigheten i falsk informationsförmedling kan inte nog understrykas. När vi fått oss en bild till livs kräver det mycket psykisk energi att ta in korrekt information och justera vår perception. Så skapas steg för steg berättelsen om ett skadat land. Falska nyheter är här för att stanna och kommer att bli allt vanligare, framförallt genom bilder.

Integriteten i information kan också förändras helt elektroniskt. I Georgien kunde ett kvalificerat bolag inom cybersäkerhet efter kriget 2008 konstatera att en pipeline i praktiken sprängde sig själv, sedan någon manipulerat flera tryckventiler över nätet. En sensor rapporterade därför att trycket föll i ledningen, varpå trycket höjdes automatiskt. Processen upprepades sedan till dess att explosionen var ett faktum.

Den tredje parametern för säker information är att den är tillgänglig när vi behöver den. Överbelastningsattacker på Aftonbladet eller Twitter är en sak, betydligt värre blir det om bankomaten inte lämnar ut pengar eller radarbilden i flygledningen blir svart.

Den ryska militären har integrerat dessa hårt förvärvade kunskaper mellan den teknologiska och psykologiska dimensionen av information i sin totala maktutövning. Så ser den ryska försvarsledningen uppfattas också ryska medier som en egen vapengren för användning i en konflikt.

Vi behöver dock inte gå till den ryska krigsmakten för att se andra aktörer som använder sig av falsk eller svårfångad information för att tjäna sina egna intressen. Organiserad brottslighet är snabb i vändningarna på det här området genom momsbedrägerier, id-kapningar, gisslanvirus och försök att rekrytera kumpaner hos myndigheter.

Om vi skulle erkänna att det är ett vitalt intresse för Sverige att information är säker, väntar ett tålmodigt arbete för att rulla tillbaka de angrepp som pågår.

Den avgörande byggstenen i en sådan strategi heter med största säkerhet öppenhet. Det är transparensen som kan tränga bort det obskyra, det som söker sig bort från uppmärksamhet. Vare sig det är fråga om folk som lever med flera identiteter, en myndighet som raderar mejl eller någon som använder insiderinformation.

Här har svenska myndigheter en stor potential när det gäller samkörning av register. Men hur påverkar det den personliga integriteten? Här kan teknologin vara en god tjänare. Det är numera fullt möjligt att låta datorer automatiskt tröska igenom dataset som inte är tillgängliga för en enskild handläggare.

När anomalier upptäcks, kan systemet själv flagga data i konflikt med andra data. Någon kan vara skriven på en adress som inte finns, eller uppbära sjukpenning samtidigt som vederbörande dragit av moms i en enskild firma. Först då skulle en människa inträda och undersöka saken närmare, vilket rimligen är skäligt efter en vägning av det allmännas intresse och den enskildes.

En annan viktig aspekt är synen på identitet. Är det acceptabelt att vi inte med säkerhet vet vem vi har framför oss? Modern teknologi kan numera bestämma vår identitet ned på dna och andra biometriska data. Samtidigt har svensk polis vid några tillfällen kontrollerat mängder med oskyldiga utan skälig misstanke för brott. Var går gränsen för insamlandet av information om den enskildes identitet?

En tredje faktor för att öka samhällets totala informationssäkerhet är att slå vakt om källkritik och journalistiska ansatser med betoning på källors trovärdighet och någon form av redaktionell process för att nå det som är sant och relevant. Här har Sverige i ett historiskt perspektiv det väl förspänt med långa traditioner av ett tryckfrihetssystem med starkt inslag av egen granskning. Det som har utmanat de traditionella medierna har varit tempot och tillgängligheten hos andra producenter. Detta har skapat friktioner när det gäller snabba publiceringar och viss glidning när det gäller namnpubliceringar.

Det är troligt att vi går mot en stark konflikt när det gäller rätten till privatliv och rätten till säkerhet när det gäller våra informationstillgångar. Ju allvarligare säkerhetshoten är, desto starkare kommer rätten till säkerhet att vara. Det behöver inte heller bara vara kopplat till oss själva. Med den totala låtgåmentalitet vi har haft när det gäller svenska pass är en fullt tänkbar utveckling att andra stater som drabbats av terrorattacker med spår mot Sverige skulle kunna göra det svårare för alla svenskar att resa dit, eftersom vi varit vårdslösa med passinformation. Bristande informationssäkerhet för flera år sedan skulle alltså kunna få stora ekonomiska och mänskliga konsekvenser.

Hypotetiskt kan vi också tänka oss en större terrorattack i Sverige. I ett sådant scenario är det viktigt att vi redan nu har börjat en sådan diskussion, för att undvika ogenomtänkta beslut. Frestelsen att samla in ännu mer information kommer att vara stark, medan verkligheten kanske bättre hanteras genom att bearbeta och analysera den information vi redan har. Snabbt spridda lögner i samband med liknande händelser kan utlösa reaktioner från aktörer som ofta befinner sig i olika extremer av det politiska spektrat, vilket ytterligare kan destabilisera situationen.

Det är sanningen som ska fram och lögnen som ska trängas undan, inte ges syre. God informationssäkerhet är en del av kunskapsbyggnad och forskning, så att vi kan räkna hållfasthet, bedöma klimateffekter och bättre skatta socialpsykologiska faktorer i samhällsplanering.

Så här kan man vända och vrida på olika fenomen i nyheterna tills man upptäcker att informationssäkerhet är vitalt för en modern demokrati som vill slå vakt om vår livsmiljö i vid mening. Förfalskade dieselvärden? Avlyssning av SCA? Belastningsutdrag vid anställning? Hackning av politiska partiers mejlsystem? Industrispionage, där svensk finansierad forskning vid universitet töms på intellektuell egendom?

Nästa år är det val till våra beslutande politiska organ. Det är hög tid att börja forma en sammanhängande politik för att skydda vår information, så att vi inte sitter där med ett utländskt finansierat parti vid regeringsmakten.

Johan Wiktorin är vd i underrättelseföretaget Brqthrough och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Mest lästa just nu

1) Farväl till kultursidan av Thomas Engström

2) Sveriges hemliga krig av Bengt G Nilsson

3) Allas och ingens fel av Katarina Barrling

4) Alternativ feminism av Eli Göndör

5) Ett förvirrat Europa av Fredrik Erixon

NR 2 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Catta Neuding (vik), Katarina O’Nils Franke (tjl)
Redaktionsråd: Niklas Ekdal, Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...