VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Recension

Alternativ feminism

Av Eli Göndör

I en liten by i Libanon under 1970-talet observerade antropologen Michael Gilsenan hur kvinnornas förflyttningar i det offentliga rummet eller i hemmen skilde sig från männens. På gatorna eller i gränderna som sammanfogade byns olika delar höll sig kvinnorna utom synhåll för allmänheten.

 De rörde sig utmed husväggarna eller på sidorna, medan männen gick där de syntes. Mitt i gatan eller mitt i gränden. Männen promenerade i lugn och ro. Kvinnorna rörde sig med brådska och mot bestämda mål. I sin bok RecognizingIslam (1982) menar Gilsenan att normerande uppfattningar i byn om rollfördelningen mellan kvinnor och män uttrycktes i människors förflyttningar mellan byns olika delar.

Gilsenans bok anses bland forskare vara förträfflig, både i kraft av sina skarpa observationer och i sin stilistiska precision. Vetenskapliga betraktelser av det offentliga rummet kan således vara ett utmärkt redskap för att fördjupa förståelsen för vad som händer i olika miljöer och hur samhället utvecklas eller förändras.

I sin senaste bok, Islam and Secularity, intresserar sig Nilüfer Göle, professor i sociologi vid EHESS (École des hautes études en sciences sociales) i Paris, just för möten i det offentliga rummet. Visserligen för hon i boken en hel del intressanta resonemang om likheter och skillnader mellan Frankrike och Turkiet, men det är i första hand hennes prövande och analytiska resonemang om mötet mellan islam och Europa i det offentliga rummet som är fängslande, eftersom de är så konkreta och direkt berör allas vår vardag.

Göle menar att vi lever i en postsekulär tid. För henne innebär det dock inte att tidigare sekulära samhällen skulle vara avsekulariserade. Snarare hävdar hon att de tydliga gränser mellan religiöst och sekulärt som förr definierade det sekulära samhället nu har raderats ut eller blivit mindre tydliga.

Enligt Göle står nämligen det offentliga rummet i en fri och öppen demokrati för pluralism bortom statsmaktens styrning. Det är där nya medborgare eller de som kommit från andra länder för att söka ett nytt liv manifesterar sin närvaro och tydliggör skillnaderna mellan olika synsätt och uppfattningar.

Utövandet av religion har förflyttat sig från det privata till det offentliga med synliga markörer. Kvinnors slöjor, moskéer och dietlagar är, enligt Göle, några av de muslimska symboler som har placerat sig mitt i Europas sekulära vardag. Den tydliga islamiska närvaron i Europa innebär ett samspel mellan olika uppfattningar som ingen kan värja sig emot, vilket också innebär att alla som deltar i mötet eller betraktar det också påverkas av det. När gränser blir otydliga mellan offentligt och privat, sekulärt och religiöst, men framförallt mellan Europa och islam, upplevs islam som ett hot mot Europas landvinningar avseende jämställdhet och sekulära normer.

Det är främst, påpekar Göle, synliggörandet av islam i Europa som har legat till grund för rader av konflikter. Från att ha varit en religion lång bort som man studerade med visst intresse, har islam blivit en del av vardagen i Europas offentliga rum och dagliga liv.

Kvinnor som numera väljer att täcka sig när de uppträder offentligt har inneburit en tillräckligt stark provokation för att leda till omfattande debatter i olika sammanhang. Trots sina täckta huvuden gör de inte sällan anspråk på att vara både fromma, fria och offentliga. Innebörden av det är att de utmanar både sin traditionella roll i hemmet och den västerländska uppfattningen om hur kvinnan bör bete sig. När de tar plats i det offentliga, vare sig det är fråga om skolor, universitet eller politiska uppdrag, beträder de områden som tidigare varit reserverade för en sekulär elit. Resultatet blir en förskjutning av vad som tidigare kan ha ansetts vara religiöst respektive sekulärt.

I olika avseenden påverkar det rader av idéer och föreställningar. Bland dem finns även västerländsk feminism, som enligt Göle utmanas ur tre perspektiv: makt, synliggörande i det offentliga och individuell fromhet. När det offentliga rummet i vissa avseenden byter skepnad, innebär det att maktrelationerna inte längre ser ut på samma sätt som tidigare. Uppfattningen att religion endast tillhör det privata och egentligen inte har någon plats i det offentliga har bytts ut mot en offentlig religion som lever med eller vid sidan av vad som har ansetts vara en sekulär norm.

Den sekulära västerländska feminismen utmanas dessutom av ett feministiskt alternativ som vill ha en sekulär utbildning och en plats i det sekulära samhället, men som också vill utveckla en personlig fromhet. Resultatet av dessa kvinnors sökande innebär att ännu fler gränser blir otydliga. Dels den mellan det traditionella och det fromma, dels den mellan det sekulära och det offentliga; men framförallt väcker det frågan om hur feminismen ska förstås och förvekligas.

Nülifer Göle betraktar den muslimska självständiga kvinnan med slöja som ett uttryck för en alternativ feminism som väljer att underkasta sig en gudomlig ordning med religiösa ritualer och som dessutom disciplinerar begäret. Hon påpekar att så länge som slöjan satt på äldre outbildade kvinnor utan ambitioner utöver vad de blev hänvisade genom en patriarkal ordning, utanför storstäderna och bortom de bildade eliternas synfält, provocerade den egentligen inte någon. Men nu har slöjan gått från att endast symbolisera gästarbetar- eller främlingsstatus till att också betyda student, karriärkvinna och medborgare.

Det är således när slöjan sitter på välutbildade och självmedvetna kvinnor som talar det lokala språket perfekt och självständigt rör sig på högskolor och i storstäder, som den blir uttryck för en alternativ feminism. Dessutom provocerar det både traditionell islamisk patriarkal ordning, som anser sig förvalta en gudomlig önskan, och den sekulära feministiska uppfattningen som anser sig stå för framsteg och.

Förutom principerna om lika rättigheter avseende utbildning och inkomster är den västerländska feminismen delvis präglad av vad som förenklat kan kallas för postmodernistiskt tankegods. Avsikten med dessa idéer ansågs bland annat vara att frigöra människan från förtryckande maktstrukturer. Bejakandet av begäret och känslorna framställdes som en sorts frigörelse från förtryckande uttryck för makt, som förnuft och bildning. Att låta kropp och känslor styra tillvaron kunde helt enkelt ses som en revolutionär resurs. Därmed ställdes också de goda känslorna mot det onda förnuftet, och människor i allmänhet och kvinnor i synnerhet biologiserades i någon mening. Framförallt skulle känslor och modet att vara sig själv utgöra en form av frigörelse från de former av makt som utgjordes av förnuft och intellektet.

Europas maktutövning där sådan förekom fick illustrera farorna med att acceptera traditionell kunskap, impulskontroll och eftertanke. Kulmen på detta kan ha varit Erica Jongs debutroman. Där myntades uttrycket ”det knapplösa knullet”, som i allt väsentligt stod för impulsivitet och bejakandet av det kvinnliga begäret, fritt från fördomar, förtryckande strukturer och förlegade uppfattningar om vem det är rätt att ha sex med, hur och när.

Den beslöjade formen av feminism som istället eftersträvar disciplinering av begäret och som samtidigt underkastar sig en högre makt och ordning, ifrågasätter naturligtvis några av den västerländska feminismens grundsatser.

Eftersom rörelser eller beteenden i det offentliga rummet – vare sig det är skolor, sjukhus eller parker – speglar samhällets normer, är det också där förändringarna sker. Inte minst för att det offentliga rummet är precis vad begreppet uttrycker. En plats där i princip alla kan samlas samtidigt oavsett hudfärg, religiös uppfattning eller sexuell läggning.

Det nuvarande tillståndet innebär att två parter med utgångspunkt i var sin majoritetsstatus, genom mötet med varandra tvingas omvärdera både självbilden och synen på den andre. Muslimer är plötsligt i minoritet omgivna av en sekulär kristen majoritet som ser religiösa möten, social rörlighet, jämställdhet, dietlagar, moskéer och annat annorlunda. Det leder också till att muslimer ställer sig frågor på ett sätt som inte förekom i islamiska majoritetssamhällen. Dessutom är det ett nytt inslag i den västerländska vardagen som påverkar uppfattningen om vad feminism är. Men muslimers invandring till Europa påverkar också den europeiska uppfattningen om vad det sekulära innebär.

Islams möte med Europa är resultatet av förflyttningar på så sätt att muslimer söker sig till Europa. Därmed sker också en ”avterritorialisering” av islam, enligt Göle. Från att framförallt ha utvecklats i omgivningar som domineras av islam eller där muslimer är i majoritet är nu muslimer spridda över hela världen. Det leder till nya uttryck för islam. I den processen håller muslimer på att omdefiniera sig själva. På sikt innebär det också att islams framtid i någon mening definieras och formas till en europeisk islam som skiljer sig från hur islam förstås i länder som domineras av en ofta självklar majoritet muslimer.

Göle avslöjar inte hur framtiden kommer att gestalta sig. Men hon pekar ut en dynamik som definitivt påverkar den.

Mest lästa just nu

1) Dumskallarnas sammansvärjning av Håkan Tribell

2) En känsla av någon av Fredrik Johansson

3) Ängsligt mellan raderna av Olle Lidbom

4) Staten det var vi av Gunilla Kindstrand

5) Socialism som evangelium av Annika Borg

NR 2 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...