VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Krönika

Anarki, stat, nation

Av Thomas Engström

"Men de pengarna går ju inte till landet." Så säger den polska TV-producenten mittemot mig, hon som tillbringat barndomen under kommunism, tonåren under liberal chockterapi och vuxenheten under ett slags normalisering av mer eller mindre kristdemokratiskt snitt.

Det är sent på kvällen och vi befinner oss uppe i Racha-bergen i norr, närmare bestämt i värdshusets pergola – den som tillkommit sedan vårt senaste besök och som en stund tidigare fått mig att utbrista: ”Det är roligt när man ser att ens pengar kommer till användning.”

Så är ofta fallet, förstås, i ett land där småföretag gör vad de kan för att slippa betala skatt i onödan. I bästa fall återinvesteras slantarna på ett vettigt sätt. I och med den stora skattereform som just sjösatts i Georgien blir incitamenten dessutom avsevärt mindre för fusk: bolagskatten avskaffas helt och det är enbart utdelning som beskattas – platt, med femton procent. Tanken, lånad från Estland, är att göra Georgien mer attraktivt för investerare, mindre bokföringskrångligt och mer tillväxtinriktat. Friare, skulle man också kunna säga. Nyliberalismen må ha fallit ur modet i väst, men i stora delar av den postsovjetiska världen har den alltjämt sina anhängare i ledarskiktet, som utan undantag har utbildats i Storbritannien och USA.

Polskans utsaga får mig att gå i pergolataket. ”Vadå går inte till landet?” fräser jag. ”Landet är väl betydligt mer än staten?”

”Du vet mycket väl vad jag menar”, säger polskan på trött polskt specialmanér. ”Det blir inget till sjukhus och vägar och skolor.”

”Det blir i alla fall jobb”, tjurar jag vidare. ”Helt otroligt hur nån kan sätta likhetstecken mellan statskassa och nation. Man kunde ju hoppas att nån som har upplevt kommunismen.”

Längre än så kommer jag inte, eftersom polskan ser ut att vara på väg att slå ihjäl mig och hustrun har påbörjat arbetet med att släpa mig därifrån.

Morgonen därpå gör jag kraftigt våld på mitt samvete och ber alla om ursäkt för min grälsjuka. Med detta obehagliga moment avklarat passar jag på att återuppta tråden och vidareutveckla min ståndpunkt.

Nej, svarta pengar hamnar inte i statskassan, åtminstone inte direkt. Med hjälp av moms och annat jävelskap har de dock en benägenhet att hamna där förr eller senare ändå. Fram till dess, och detta är min huvudpoäng, gör de nytta – troligen betydligt mer nytta än hos fumliga politiker.

På landsbygden här odlar alla någonting. Alla. Alla har djur. Alla. Alla har så att de klarar sig, även om de är ytterst fattiga i kontanter räknat. När alltså katastrofen kommer, och det gör den alltid, är det detta jordens salt som kommer att klara sig bäst. Om ryssarna stänger av gasen eller gör något ännu värre blir huvudstaden snabbt lika lamslagen som sina motparter i väst. Då kan Tbilisi-borna ha betalat all skatt i världen; förr eller senare blir de tvungna att ge sig ut på landet för att klara livhanken. Lantborna må ha sisådär skattemoral, men de har tillgångar och kunskaper som är helt omistliga för resten av befolkningen.

Min fälldinska utläggning möts av isande tystnad, följt av något mummel om ”glorifiering av fyllesjuka bonnlurkar”. Jag blir rasande, men bär värdigt denna vrede inom mig under en promenad längs floden.

När jag återvänder till värdshuset står ägaren på huvudet, alltså bokstavligt talat, och hans ögon ser ut att vara på väg att lossna. Hans enorma schäfer betraktar spektaklet med oändlig beundran, och detsamma gäller mig. Ägaren, som en gång när jag körde honom uppför en lerig bergsstig påtalade att jag kunde ta av mig bältet eftersom ”no police”, har likt ministrarna i Tbilisi också varit i väst och utbildat sig. I yoga.

Nej, stat och nation är inte samma sak. Staten bor i höghus, nationen håller till på landet.

Mest lästa just nu

1) Är vi fredsskadade? av Katarina Tracz

2) Fast i egna fällan av Anna Victoria Hallberg

3) En kritik av fejdkulturen av Catta Neuding

4) Adjö licens och monopol av PJ Anders Linder

5) Öva inte upp likgiltigheten av Svante Nycander

NR 3 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...