VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

I korthet

Det hårdnar på Krim

Av Jan Hernebring

Idag betraktas Krim av Moskva som ryskt territorium, styrt av rysk lag. Sålunda är alla invånare på Krim att betrakta som ryssar. Krimtatarerna högsta beslutande organ Mejlis är förbjudet och flera ledande tatarer har förklarats persona non grata på Krim.

I oktober 2016 beslöt den ryska författningsdomstolen att Krimbor inte längre räknas som ukrainare. De förlorar på så sätt sitt ukrainska medborgarskap, eftersom Ukraina inte accepterar dubbelt medborgarskap. De förlorar också de förpliktelser den ukrainska staten har gentemot medborgare på Krim.

– Den ryska ockupationsmakten på Krim bryter idag mot alla grundläggande mänskliga rättigheter enligt Europakonventionen, säger Tamila Tasjeva till mig. Hon är ordförande i Krim SOS som dokumenterar människorättsbrott på Krim.

Ett av de mest kända exemplen på repressionen är den uppmärksammade processen mot den internationellt kände ukrainske regissören och majdanaktivisten Oleg Sentsov som bland annat bygger på anklagelser om terrorbrott. Sentsov, som vuxit upp på Krim, dömdes 2015 till 20 års fängelse. Han nekar till brott och såväl politiker i väst som flera människorättsorganisationer, bland annat Amnesty, kräver hans frigivande och betraktar rättegången som olaglig. Sentsov hålls fängslad under mycket hårda förhållanden på en straffkoloni i Sibirien.

Under hösten 2016 publicerade journalisten och krimtataren Nikolaj Semen artikeln ”Blockad” och uppmanade Ryssland att återlämna Krim till Ukraina. Efter en husrannsakan skedde beslag av hans dator och mobiltelefon. Semen anklagas för att ha”genomfört en extremistisk aktivitet med överträdelse av rysk territoriell integritet”.

Semen skräder inte orden ”den ryska maktapparaten likviderar medborgerlig frihet och skapar en repressiv lagstiftning, som undergräver denna frihet”. Dom har ännu inte fallit.

Tamila Tasjeva på SOS Krim berättar att ett tjugotal brottmål har inletts mot Krimbor och krimtatarer. Processerna gäller bland annat muslimer. De påstås vara medlemmar i ett muslimskt parti Chizb ut-Tachrir, som förbjöds i Ryssland 2003 men är tillåtet i Ukraina, och som terroriststämplats.

– Russifieringen av Krim handlar också om upplösning av den krimtatariska kulturen. På känt maner iscensätts en jakt på förbjuden litteratur om religiösa spörsmål, sufiska poeter och Ukrainas historia. Befolkningen ska tuktas och pacificeras med fabricerade processer. Avsikten är att genomföra en maximal marginalisering av krimtatarerna, avslutar Tamila Tasjeva.

Mest lästa just nu

1) Är vi fredsskadade? av Katarina Tracz

2) Fast i egna fällan av Anna Victoria Hallberg

3) En kritik av fejdkulturen av Catta Neuding

4) Adjö licens och monopol av PJ Anders Linder

5) Öva inte upp likgiltigheten av Svante Nycander

NR 5 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...