VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Frizon

Brott lönar sig

Av Nima Sanandaji

Brottslighet är ett av de största hindren för näringslivets utveckling. Situationen är på väg att bli ohållbar.

Den 30 december förra året stängde handlarna i Husby centrum utanför Stockholm sina affärer för att protestera mot den ökade kriminaliteten och polisens oförmåga att sätta stopp för stölder och rån. De 25 företagarna i Husby företagarförening hade fått nog, efter att alla personligen ha blivit utsatta för hot, våld och trakasserier. Salam Kurda, föreningens ordförande, blev det mediala ansiktet för den brottsdrabbade företagaren. Den sista mars i år rapporterade Svenskt Näringsliv att Kurda till slut hade gett upp kampen. Efter att ha drivit sin livsmedelsbutik i Husby sedan 1987 kände han att situationen inte längre var rimlig.”Det har blivit hemskt”, förklarade Kurda. ”Förr var det fint här men nu är det övergivet av både polisen och politiken. Jag vill fortsätta att driva min butik, men jag klarar inte av att stanna kvar här längre. Jag har sagt upp min butik på grund av detta, och kommer att vara härifrån i juni.”

Om man ser på svensk samhällsdebatt kan det nästan verka som att brottslighet är ett nytt problem för svenska företag. Under lång tid har nämligen kopplingen mellan företagsklimat och trygghet behandlats som en icke-fråga. I själva verket har den länge varit aktuell. Men först när problemet växte sig så stort att det inte längre gick att ignorera reagerade medier och politiker. Jag har upplevt skiftet i debatten. Under senare tid har jag skrivit mer än hundra olika rapporter och studier för olika näringslivsorganisationer, företag och tankesmedjor – alla med koppling till olika samhällsfrågor. Den rapport som tog utan jämförelse längst tid att sälja in handlade om just kopplingen mellan trygghet och företagsklimat. Under sju års tid tog jag upp idén att skriva en skrift som sammanfattade den internationella forskning som visar att brottslighet och risken för brottslighet är ett av de främsta hindren för näringslivets utveckling. Nog vore det intressant att koppla frågan till företagens villkor i Sverige? Mycket riktigt fanns hela tiden ett intresse bland olika företagarorganisationer, men ingen vågade riktigt ta upp den här ”nya” frågan.

Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, vågade. Hon gav klartecken för projektet i slutet av 2015. Resultatet blev rapporten, Brottsplats Stockholm, som jag skrev tillsammans med Alen Musaefendic. Rapporten släpptes i mars 2016 och fick omfattande medialt och politiskt genomslag. Den visade att var tjugonde företagare i Stockholms utanförskapsområden avstod från att expandera verksamheten på grund av brottslighet medan var tionde övervägde att flytta eller lägga ned. Det var oroväckande siffor, kommenterade inrikesministern Anders Ygeman som talade vid rapportlanseringen. Inrikesministern var samtidigt fast övertygad om att brottsligheten i Sverige överlag var på väg ned, och att problemen bara fanns i små delar av samhället. Hans felaktiga bild kom tyvärr inte som en överraskning. Under lång tid har den etablerade föreställningen bland svenska politiker, journalister och intellektuella varit att Sverige är ett tryggt land, förskonat från brottslighet.

Delvis beror det med stor sannolikhet på att kriminalitet är kopplat till den misslyckade integrationen i Sverige och det omfattande migrationsflödet in till landet. Det anses ofint att lyfta fram ett problem som är kopplat till invandring, eftersom en sådan diskussion påstås gynna rasistiska krafter. Att de företagare, medarbetare och kunder som drabbas hårt av brottsligheten själva ofta har invandrarbakgrund ses inte som ett tillräckligt skäl för att driva frågan. En annan förklaring är att Sverige är ett litet land, där ett fåtal experter har problemformuleringsprivilegiet. Om de slår fast att företagandets villkor påverkas av skatter och regelverk, men inte av brottslighet, blir det en etablerad sanning. Ett illustrativt exempel är Globaliseringsrådet, en expertgrupp som mellan 2007 och 2009 genomförde en rad djupgående analyser för den dåvarande regeringen om företagandets förutsättningar i Sverige. I mitten av 2009 publicerades rådets slutrapport Bortom krisen. Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin. I den 115 sidor långa skriften fanns mer än hundra referenser till ordet skatt och närliggande ord som skattesystem. Begreppet brottsligheten togs dock bara upp i ett stycke, där rådet slog fast att Sverige har låg brottslighet.

I själva verket har det länge varit uppenbart att brottslighet utgör ett stort problem för företagarna. Två månader före Globaliseringsrådets slutrapport publicerades rapporterade till exempel Dagens Industri om Svante Nilsson, urmakare i femte generationen. Nilssons butiker hade drabbats av sju väpnade rån och ett tjugotal inbrott och försök till inbrott. Affärsidkaren beskrev hur ett rån kan gå till: ”De går rakt in i butiken, beväpnade och med rånarluva. De riktar vapen mot dig och beordrar dig att lägga dig ned på golvet. Sedan hugger de sönder montrarna med yxor medan någon kille står på vakt. Sedan fyller de en väska med varor och sticker.” Vid tillfället drev Nilsson klockaffärerna Klockmaster i Globen och Fältöversten i Stockholm. Han hade även haft en butik i Kista, men tvingats stänga den eftersom personalen inte ville jobba kvar och ingen ville försäkra butiken. Intervjun med urmakaren illustrerar problemet med att brottslighet tillåts vara en lukrativ verksamhet – vid ett av inbrotten hade klockor till ett värde av 3 miljoner kronor stulits. Redan då fanns skäl att reagera mot polisens oförmåga att skydda vittnen och straffa brottslingar. Vid ett par tillfällen hade Nilsson vittnat i domstol, vilket han inte tänkte göra om: ”Då har de skurit sönder mina däck och ringt hem på nätterna och hotat mig innan. Jag känner mig hjälplös gentemot rättssystemet. Oftast blir brottslingarna bara dömda för häleri eftersom bevisen är för svaga. Hittills har vi inte haft någon enda dom för rån.”

Brottslighet analyseras ofta som en form av social problematik, vilket det förstås är. Uppenbarligen är det också en ekonomisk aktivitet. Om brottslighet tillåts vara vägen till snabba pengar, med låg risk för att åka fast och låga straff för dem som faktiskt döms, kommer den att fortgå. Företagen å andra sidan påverkas starkt av brottslighet, inte bara genom att ekonomiska värden går förlorade genom inbrott och att butiker ofta slås sönder i samband med rån, utan också på ett djupare sätt. Företagare och anställda som blir utsatta för väpnade rån mår psykiskt illa. Risken för brottsligheten är tillräcklig för att skrämma bort kunder, göra det svårt att få lån och försäkringar samt minska viljan till expansion. I omvärlden har dessa frågor fått stor uppmärksamhet, men inte i Sverige. Den enkla förklaringen är att man ser vad man mäter. Under längre tid har svenska undersökningar om företagares villkor inte satt fokus på betydelsen av trygghet. Internationella kartläggningar som inkluderar Sverige har dock ställt frågor om problemet med brottslighet.

Ett exempel är Världsbankens Enterprise Surveys, som undersöker de olika faktorer som påverkar företagares vardag. I undersökningen, som genomfördes 2014 i Sverige, visar det sig att företagare identifierar kriminalitet som den femte viktigaste företagarfrågan. På sjätteplats hamnar konkurrens från informella verksamheter. Faktorn syftar på att många företag behöver konkurrera med aktörer som inte följer lagen – till exempel företag som utnyttjar svart arbetskraft. Svarttaxi och andra informella verksamheter kan få en skev konkurrensfördel gentemot med företag som följer lagen. Denna form av kriminell verksamhet har en indirekt effekt på laglydiga företag, till skillnad från till exempel inbrott som har en direkt inverkan.

De största upplevda hindren i vägen för svenska företagare:

Otillräckligt utbildad arbetskraft

Arbetsmarknadslagstiftning

Tillgång till mark

Politisk instabilitet

Kriminalitet, stölder och oordning

Konkurrens från informella verksamheter

Tillgång till finansiering

Skattenivåer

Transporter

Företagslicenser och tillstånd

Källa: Enterprise Surveys

Enterprise Surveys undersökning, som baseras från svar från 600 företag, fann att redan för tre år sedan hade 40 procent av företagen i Sverige upplevt förluster på grund av stöld och vandalism. Det är klart högre än snittet på knappt 23 procent för alla rika länder i undersökningen. Dessutom betalade 85 procent av företagen i Sverige för säkerhetslösningar, jämfört med 61 procent i det genomsnittliga rika landet. Den bild som framträder är att det i första hand är de mindre företagen som inte betalar för säkerhetslösningar – de har inte råd. Bland företagen med över hundra anställda är det bara 1 procent som inte betalar för säkerhet. Andelen företag som identifierade brottslighet som ett stort problem var samtidigt något lägre i Sverige än i omvärlden, vilket indikerar att mera allvarliga former av brottslighet förekommer i omvärlden. Samma år publicerades en annan global undersökning, genomförd av den internationella redovisningsfirman PwC. Denna studie fokuserade mot ekonomisk brottslighet, i form av förskingring och penningtvätt. Där framkommer att 30 procent av de svenska företagen under det senaste året utsatts för ekonomiska oegentligheter. Det är något lägre än det globala snittet på 37 procent, men högre än det nordiska snittet på 23 procent.

Den gängse bilden har länge varit att Sverige är en trygg ö i en osäker värld, med en social modell som motverkar förekomsten av brottslighet. Detta överensstämmer helt enkelt inte med verkligheten. Sverige har allvarliga problem med brottslighet i näringslivet, och det handlar inte bara om skattefusk och bluffakturor utan också våldsam och organiserad brottslighet. Den mediala och politiska diskussionen har dessutom börjat anpassa sig till verkligheten. Det rapporteras till exempel om hur hela stadsdelar kontrolleras av gäng, och hur poliser blir angripna i dessa områden eftersom de stör den kriminella affärsverksamheten. Frågan om brottslighet i allmänhet börjar förändras. Den som lyfter fram frågan om ökad brottslighet löper idag lägre risk än bara för något år sedan för att bli anklagad för att svartmåla utvecklingen i invandrartäta områden. Partiledare har börjat tävla om att utlova fler poliser. Ändå har Sverige inte kommit så långt att en mogen debatt kan föras om hur brottslighet påverkar företagandet. Givet att det nu är en etablerad sanning att stadsdelar kontrolleras av gäng, är det inte rimligt att anta att gängen utpressar många av de lokala företagen? Eller för den delen, att en del företag faktiskt vänder sig till kriminella gäng för att köpa det skydd som polisen inte kan erbjuda. Det krävs omfattande arbete för att synliggöra denna form av dold brottslighet. Hittills har myndigheterna sett det som sin roll att utmåla Sverige som tryggt, vilket kan förklara varför man inte i större utsträckning agerar för att synliggöra den dolda brottsligheten.

En grundförutsättning för affärsverksamheter är att företagare och deras anställda skyddas mot våld, vandalism, stölder och utpressning. När brottsligheten tillåts få fäste undermineras utvecklingen framförallt i marginaliserade stadsdelar som just Husby. En negativ spiral skapas där de kriminella belönas ekonomiskt medan laglydiga företagare och deras anställda blir de ekonomiska förlorarna, samtidigt som de utsätts för våld och hot. Situationen är inte hållbar. Unga som växer upp i stadsdelarna får signalen att det är smartare att söka sig till gängen än att studera och ta ett hederligt arbete. Det mest alarmerande är att detta inte behöver baseras på en vanföreställning. Kriminalitet kan vara mera lönsamt än laglydighet.

I slutet av 2015 publicerades resultaten från Svenskt Näringslivs företagarpanel, där frågor ställdes om förekomsten av brottslighet. Där framkom att åtta av tio företag hade varit utsatta för någon form av brottslighet de senaste tre åren. Bluffakturor, den vanligaste formen av brottslighet, hade minskat, medan stöld, snatteri och inbrott ökat. Mest alarmerande var frågan om huruvida brotten faktiskt hade lösts. Enbart en sjättedel av företagsledarna svarade att de hade klarats upp. Den stora majoriteten var ouppklarade. Det är en sorglig del av företagares vardag att polisen ofta inte ens har resurser att göra en riktig utredning.

Situationen är på väg att bli ohållbar. Vad händer med samhällskontraktet i marginaliserade stadsdelar när de laglydiga företagarna blir förlorarna? Hur påverkas tech-klustret Kista när Ericssons personal är rädda för att bli offer för överfallsrån i området? Till slut har det blivit accepterat att diskutera kopplingen mellan trygghet och företagande i Sverige. Nu är det dags att ta nästa kliv, och diskutera konkreta lösningar. Målet måste vara att göra företagande mera lönsamt, och kriminalitet mindre. 

Mest lästa just nu

1) Vart har makten tagit vägen? av PJ Anders Linder

2) Lyd våra värderingar av Torbjörn Elensky

3) Jag vill inte se Istanbul av Thomas Engström

4) Brott lönar sig av Nima Sanandaji

5) Jag saknar snuskhumorn av Wilhelm Behrman

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Lyd våra värderingar av Torbjörn Elensky

2) Vart har makten tagit vägen? av PJ Anders Linder

3) Den mytomspunna hårfärgen av Charlotta E Lindell

NR 5 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...