VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Fackböcker 2017

Kungen, konsten och konkurserna

Av Nils Johan Tjärnlund

Konkurser förknippas främst med jämmer och elände, men med historikerns ögon kan de tvärtom vara rena guldgruvan.

I ett fruktbart samarbete har sex forskare med bakgrund inom historia, ekonomisk historia, konsthistoria och etnologi lyft fram konstnärers och konsthantverkares ekonomi i 1700-talets och det tidiga 1800-talets Stockholm. Närmare bestämt i verket Ekonomisk kulturhistoria. Bildkonst, konsthantverk och scenkonst 1720–1850.

En viktig källa är just konkursärenden, som ger nya och oväntade inblickar i ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden. Genom sitt virrvarr av transaktioner kastar akterna ljus över de finansiella nätverk som byggde på personlig tillit och förtroende och på olika sociala och släktbaserade relationer – detta långt före det moderna bankväsendets genombrott.

Forskningen har nu också tillgång till en unik databas, Tidigmoderna konkurser, som är frukten av många års arbete med fil dr Mats Hayen vid Stockholms stadsarkiv som eldsjäl. I ett av bokens kapitel skriver Hayen själv om konkurser för personal vid Kungliga Teatern, alltså Operan, under kung Gustav III:s tid. Operan var den gustavianska tidens stora kultursatsning med vidlyftiga opera- och balettföreställningar som involverade många yrkesgrupper.

Samtidigt som triumfer firades på scenen ökade antalet konkurser, visar Hayen – ett öde som till och med drabbade flera av de stora stjärnorna. En förklaring var det dyrbara operabygget och allt kostsammare uppsättningar. För att klara sin ekonomi som artist vid Operan krävdes i många fall andra tjänster eller bisysslor som exempelvis kanslist eller militär. I vissa ömmande fall ingrep Gustav III personligen för att betala av skulderna.

Lustigt nog sammanföll Operans startår 1773 med en ny konkurslag där gäldenären vann flera fördelar. Hädanefter kunde gäldenären sitta kvar i orubbat bo under konkursprocessen och skulderna skrevs av om inte alla borgenärer infann sig till slutförhandlingen. Detta innebar att konkursinstitutet kunde ses som en strategi och utväg för att sanera sin ekonomi.

Så blev det för medaljgravören Carl Enhörning, som gjorde konkurs tre gånger. Historikern Håkan Jakobsson har studerat de tidigare okända akterna, som erbjuder spänning likt en detektivhistoria. Där berättas om fordringsägare inom guld- och juvelerarbranschen, om en flyttkarusell mellan Gamla stans gränder och en flykt undan skulderna till Köpenhamn.

Enhörnings liv ordnade upp sig till slut och han blev en av de mest produktiva medaljgravörerna i Sverige vid 1800-talets början. Dokumenten berättar indirekt om de knappa försörjningsvillkoren för en vanlig kulturutövare, bland annat om försöken att finna gångbara produkter som kunde masstillverkas för en större publik (en serie medaljer av svenska regenter).

I äldre historieskrivning har man ofta fokuserat på skråväsendet som en utgångspunkt för att forska om konsthantverkets historia. I antologin lyfter huvudredaktören Klas Nyberg fram 1600- och 1700-talens ekonomiska politik som en ofta förbisedd faktor. Det statliga manufakturväsendet bidrog till att utforma och sprida föreställningar om kultur, konst och konsthantverk på ett styrande och aktivt sätt. Tillverkningen av olika konsumtionsvaror reglerades: allt från ylle och siden till möbler, socker och tobak. Dessutom infördes en rad olika institut såsom statliga ämbetsverk, tidiga kreditinstitut, arbetsdomstolar och hallrätter för kontroll och kvalitetsbesiktning.

Frihetstidens och den gustavianska tidens Stockholm blev en metropol där de stora handelshusen, ”Skeppsbroadeln”, och den statliga manufakturen gemensamt bidrog till att skapa en ledande marknad för konst och konsthantverk. Huvudstaden blev ett centrum för import av lyxvaror, invandrade specialister och avancerat konsthantverk.

Med rätta räknas 1700-talet som en guldålder i svensk konsthistoria. För att fördjupa bilden av denna glansfulla epok måste man förutom estetiska hänsyn också tränga in i de materiella förhållandena – vilket de välskrivna uppsatserna i Ekonomisk kulturhistoria förtjänstfullt uppmärksammar.

Mest lästa just nu

1) Är vi fredsskadade? av Katarina Tracz

2) Fast i egna fällan av Anna Victoria Hallberg

3) En kritik av fejdkulturen av Catta Neuding

4) Adjö licens och monopol av PJ Anders Linder

5) Öva inte upp likgiltigheten av Svante Nycander

NR 5 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...