VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Recension

Ekologisk odling

Av Bo Eriksson

Globala fenomen har onekligen kommit i fokus under det senaste decenniet, och det inte enbart i samhällsdebatten utan också inom vetenskapen i största allmänhet och de historiska vetenskaperna i synnerhet. Det är inte konstigt alls egentligen.

De globala historiska perspektiven är nödvändiga för att förstå samtidens stora frågor om exempelvis klimat och miljö, väpnade konflikter, terrorism, migration, kulturmöten, religion, ekonomisk ojämlikhet och jämställdhet. Viljan att vara global saknas inte, däremot råder det en allmän brist på kunskap om vad det globala egentligen är.

För vad menas med globalhistoria? Det finns flera sätt att närma sig globalhistoria och använda termen på. Ett vanligt förekommande sätt är att det globala täcker allt som har skett på jorden (och som handlar om människan), men sett och förklarat utifrån en blickpunkt från ovan. Globalhistoria blir då synonymt med världshistoria.

Ett annat sätt att använda termen är att istället se till globaliseringsprocesser, som regel med start från och med 1600-talet och framåt, då långdistanshandeln förband världsdelarna med varandra. Perspektivet utesluter dock antiken och medeltiden som dynamiska och bidragsgivande epoker.

Det tredje sättet tar sin utgångspunkt i det globala som förbindelser och utbyte, migration och handel, samt religion och intellektuell verksamhet. Det kan med fördel kombineras med det första synsättet, att se och förklara utifrån en blickpunkt från ovan, och tardärmed också hänsyn till antiken och medeltiden. Det andra sättet att betrakta globalhistoria på kan dessutom inkorporeras i en kronologi, för något hände onekligen på 1600-talet som accentuerade globaliseringen av världen.

Historiker har emellertid inte längre ensamrätten till globalhistoria. Inriktningen har funnit sina utövare också bland litteraturvetarna. Alexander Beecroft är professor i klassisk och komparativ litteraturvetenskap vid University of South Carolina och specialist på romersk och grekisk samt fornkinesisk litteratur. I sin senaste bok tar han sig an världslitteraturen i ett globalt perspektiv. Beecroft kombinerar det andra med det tredje sättet att skriva om det globala.

Han är mycket kritisk till att litteratur vanligtvis beskrivs i termer av ekonomi: produktion, cirkulation och utbyte. Han vill byta ut de ekonomiska metaforerna, som i sin förlängning går tillbaka på Marx, Engels och historiematerialismen, mot ett ekologiskt och biologiskt synsätt. Inspirerad av ekologins terminologi och metoder har han utvecklat en modell för att förklara hur litteraturen i historien har interagerat med sin kulturella miljö och omgivning. Det är ett perspektivskifte som säkerligen kan komma att provocera humanisterna.

Han menar sig kunna urskilja ett antal ”ekologier” som förklarar litteraturens uppkomst, spridning och globala genomslag på 1800- och 1900-talen. I samma anda talar han också om biomer (”biomes”). I ekologin utgör en biom ett vegetationsområde. Begreppet beskriver samverkan och inbördes påverkan mellan olika arter och dessa arters relationer till jordarter och klimat. Biomer går att urskilja på en global nivå. Områden i till exempel Afrika och Sydamerika kan stå inför samma ekologiska utmaningar som en biom vid Medelhavet. På samma sätt, menar nu Beecroft, kan litteratur från Kanada, Argentina och Kina stå inför samma utmaningar och problem som i den arabiska världen. Det kan till exempel handla om författares komplicerade förhållande till nationalstaten och hegemoniska språkgemenskaper. Det gäller lika under antiken som idag.

I fokus står genomgående litteraturens interagerande med sin kulturella miljö och omgivning. Den första ekologin avser lokal litteratur. Det är en litteraturform som i äldre tider var muntlig. Sådan form av muntlig och lokal litteratur synliggörs främst genom den andra ekologin, den panchoriska, vilken beskriver litteratur som cirkulerar över flera politiska entiteter men inom en språkgemenskap. Antik narrativ litteratur, som till exempel Iliaden och Odysséen, utgör exempel på interagerande ekologier på dessa två grundnivåer: legenden om det trojanska kriget utgjorde på en och samma gång en panhellenistisk samling av myter och berättelser och en uppräkning av lokala hjältar. Tack vare Iliaden och Odysséen fångas dessa flyktiga lokala och muntliga berättelser och legender upp i en gemensam litteraturform.

Den tredje ekologin utgörs av kosmopolitisk litteratur. Som exempel på kosmopolitiska språkgemenskaper anför Beecroft sumeriska, akkadiska, grekiska, latin, arabiska, nypersiska och klassisk kinesiska. Dessa språk och litteraturen som skrevs på dem spreds via erövring, handel och kolonisation. Den inhemska, lokala ekologin står i förbindelse med den kosmopolitiska i det att man lät översätta kosmopolitisk litteratur till inhemska språk. Ett talande och intressant exempel på sådana översättningsarbeten är Livius Andronikus översättning av Odysséen till latin. Detta arbete ägde rum i en tid (300-talet f v t) då grekiska utgjorde det kosmopolitiska språket och latin ännu var lokalt och panchoriskt till sin karaktär. Den framväxande koreanska litteraturen med kinesiska tecken – hyangga-dikter från Silladynastin (57–935) – var också i linje med den kosmopolitiska ekologins logik.

Med nationell litteratur, den femte ekologin i Beecrofts modell för analys av litteraturen i världshistorien, avses en typ av litteraturform som läser och tolkar texter genom en nationalstatslins. I detta (huvudsakligen) 1800-talsprojekt ingick skapandet av nationella litteraturhistorier. Det byggde på föreställningen om att det fanns ett samband mellan politiska entiteter, stater, riken och nationer, och tillkomsten av litteratur som uttryck för en ”nationell anda”. Den nationellt präglade litteraturen är till vissa delar stark även idag.

Den sista ekologiska nischen, eller snarare nivån i analysen, utgörs av den globala litteraturen. Den delen är den mest spekulativa, enligt författaren själv, eftersom den inte grundas på någon empiri utan på ett tänkt scenario av en världsomfattande cirkulerande global litteratur. I avsnittet diskuterar han utförligt de nutida språkens utbredning och förmåga att överleva. Hans slutsats är föga överraskande: engelskan kommer även fortsättningsvis att ha en dominerande ställning i världen. Mer intressant är hans diskussion av det han kallar ”plot of globalization”. Med utgångspunkt i Roberto Bolaños prisade roman 2666 och den Indienfödde Amitav Ghoshs Ibis Trilogy diskuterar han tidens nya sätt att berätta. Istället för att utgå från en linjär berättelse, vilken den nationella litteraturen har omhuldat, utgör dessa två exempel på multipla berättelser.

Det ska sägas att det inte alla gånger är lätt att hänga med i Beecrofts teoretiska resonemang. Han far gärna iväg på utflykter med abstrakta resonemang om civilisation, biomer och lingvistik – resor som för läsaren högt upp mot det världshistoriska satellitperspektivet, för att sedan störtdyka ned i empiriska och lärda genomgångar av till exempel Dantes De vulgari eloquentia och bruket av genealogi i klassiska kinesiska skrifter. Man lägger ifrån sig boken snurrig av intryck och svindlande perspektiv.

Behövs det verkligen en krånglig modell med förankring i ekologi för att förklara litteraturen i världshistorien? Räcker det inte med att påpeka att viss litteratur har varit lokal och provinsiell eller kosmopolitisk, och i vissa fall även global till sin karaktär? Är inte vinsten av metaforskiftet (bort med Marx och in med ekologi) enbart symbolisk – ett litet nytt bidrag till det stora språkspelet? Akademiker har en tendens att bli förälskade i sina teoretiska modeller och glömma bort det självklara och uppenbara i det som studeras.

Alexander Beecroft är dock en alldeles för rutinerad och skicklig forskare för att falla i sådana enkla fällor. Han vet vad han talar om. Hans utgångspunkt, som för övrigt grundas i flera empiriska studier, är att varje litterär yttring måste förstås som i princip en ekologisk relation till historiska faktorer (politik, ekonomi, sociokultur och religion), språk och litteratur. Med andra ord: en skrift eller bok – oavsett om den skapades under antiken, på medeltiden eller under 1800-talet – stod alltid i beroende till sin historiska, språkliga och litterära omgivning, till en ekologi, som i sin tur uppvisar likheter med andra litteraturområden i världen. Det är ett globalt sätt att betrakta världslitteraturhistorien på, och det är i linje med vad forskningen sysslar med idag.

En brist i boken är dock frånvaron av kartor. Beecroft hade kunnat göra det lättare för läsaren ifall han tagit med kartor som visar de olika språkens utbredning och förändring över tid och rum. En ekolog hade garanterat haft med sådana globala utbredningskartor. Det är en pedagogisk miss i ett annars imponerande arbete av högsta vetenskapliga klass. Beecrofts studie inspirerar till vidare studier av globala fenomen i historien och motiverar att globalhistoria i en vid mening även fortsättningsvis bör vara ett prioriterat område inom samhälle och vetenskap.

Mest lästa just nu

1) Vart har makten tagit vägen? av PJ Anders Linder

2) Lyd våra värderingar av Torbjörn Elensky

3) Jag vill inte se Istanbul av Thomas Engström

4) Brott lönar sig av Nima Sanandaji

5) Jag saknar snuskhumorn av Wilhelm Behrman

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Efter multikulti av Eli Göndör

2) Tryggare stad av Johan Söderström

3) Symbolernas fångar av Ulrika Carlsson

4) Sveriges främsta teaterdynasti av Carina Burman

5) Uppfriskande angrepp av Josefin Holmström

NR 5 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...