Dagmar Frimans reformer
En viktig förklaring till skolans sjunkande resultat är det pedagogiska etablissemangets starka inflytande över de högre lärosätena, lärarutbildningarna och de statliga myndigheterna.
Friskolorna utgör en viktig motkraft mot detta etablissemang. Här finns också en intressant historisk parallell.
In på 1900-talet var det allmänna skolväsendet hårt styrt av Svenska kyrkan. Folkskolan hade tre syften: att lära barnen att läsa, skriva och kunna traggla katekesen utantill. Den som på 1880-talet hade gått sex år i Stockholms folkskolor hade fått 1 467 lektionstimmar kristendomsundervisning, 369 lektioner i naturkunskap och 328 lektioner i historia eller geografi. I läroverken – som fram till 1927 endast var öppna för pojkar – härskade länge ett ”latinherravälde”.
De privata flick- och samskolorna var drivande i den pedagogiska förnyelsen. En av de viktiga reformpedagogerna var Anna Whitlock (1852–1930), idag mest känd som förebilden till Dagmar Friman i tv-serien om fröken Friman.
Whitlock grundade en flickskola i Stockholm 1878, vilken omvandlades till en samskola 1893. Det mest radikala inslaget var dess religiösa neutralitet. Först på 1960-talet blev den allmänna skolan konfessionslös.
Anna Whitlock införde laborativa inslag i naturkunskapen, arrangerade studiebesök, var pionjär med att införa samhällskunskap och sexualkunskap. Både flickor och pojkar fick undervisning i såväl träslöjd som syslöjd, och som enda skola, i varje fall i Stockholm, fick även pojkarna undervisning i hemkunskap.
År 1884 startades en diskussionsklubb bland de äldsta eleverna på Whitlocks flickskola. Eleverna var då 12–14 år gamla och syftet var att träna dem i demokratiska mötesformer och att kunna argumentera för sin ståndpunkt inför klassen. Under mötena fördes protokoll över diskussioner och beslut.
Bland de frågor som diskuterades fanns Tjenarnas ställning i det moderna samhället, Öfvergångsåldern (puberteten), Hvad är orsaken till att flickor äro så fallna för att förakta unga män? och Unionen med Norge. Att på detta sätt låta unga flickor argumentera fritt – även i politiskt känsliga frågor, 37 år innan kvinnor fick rösträtt i riksdagsval – och då uppträda som jämlikar med sina lärare var oerhört uppseendeväckande.
I slutet av 1800-talet fanns enbart i Stockholm åtminstone sex privata lärarinneseminarier där nya pedagogiska idéer gavs utrymme. Den mest angelägna utbildningsreformen idag är nog att göra det möjligt att etablera fristående lärarutbildningar som får utmana dagens statliga utbildningar.
Skriftställare och näringslivshistoriker.