Från 1970 och fram till idag har akademiska tidskrifter publicerat långt över en miljon texter om genus- och könsskillnader. De frågor som forskarna ställer, de metoder de använder och de rekommendationer de ger är präglade av efterkrigsårens tidsanda. I västvärlden steg inkomsterna, utbildningsmöjligheterna ökade och kvinnor började få upp ögonen för sin högst ojämlika ställning i yrkeslivet och offentligheten. Det fanns en tro på att samhället kunde förändras till det bättre och att vi borde eftersträva jämställdhet mellan kvinnor och män. Med all rätt. Men något annat pågick också – den politiska ideologi som drev fram denna lovvärda strävan efter social jämlikhet började också ställa sig bakom vissa psykologiska teorier. Det enda acceptabla syn...