Förlagen, kultursidorna och de stora medieföretagen satsar alltmer på sensationsjournalistik och lättsmält underhållning för att vinna läsare. Professionella litteraturkritiker förlorar mark till nöjesreportrar och okvalificerade tyckare med egen blogg och med alltför många korkade Facebook-kompisar som gillar vad de skriver. Akademiskt skolade och konstnärligt ambitiösa författare trängs bort från bokmarknaden eller tvingas iscensätta sig själva i offentligheten med metoder som de borde skämmas för. Björn Ranelids medverkan i tv-program som Let’s dance och Melodifestivalen hör till de mest uppenbara exemplen, men det finns många andra.

Litteraturforskningen kan i längden knappast undgå att ta ställning till denna utveckling, men än så länge har det inte skett i så sto...