Hur reagerar vi när en svart svan flaxar runt oss? Vilka krafter är starkast – rädslan för ”den andre” eller insikten att effekterna av ett globalt virus måste bekämpas med gemensamma internationella ansträngningar?

Handelskonflikten mellan USA och Kina trappas upp. Ex-president Trump har medvetet angripit det multilaterala rättssystemet De globala värdekedjorna – supply chains – som betytt mycket för en smidig och allt billigare världshandel har ifrågasatts.

Vilka motkrafter finns? Att parera det djupa fallet i såväl utbud som efterfrågan är givetvis en drivkraft för det internationella näringslivet. Stater och Europeiska Unionen tar fram exempellöst stora ekonomiska stimulanser.

”Coggan har en stark tilltro till nätverk och connectivity som drivkrafter för produktiviteten. Men vad betyder längre lockdowns när nätverken nystas upp eller splittras genom Alexanderhugg?”

Men osäkerheten om framtiden är betydande. Blir det en restaurering av globaliserade trender eller defensiva återtåg till den egna nationen? En blick på historien kanske kan ge viss vägledning.

Drastiska förändringar av världshandeln har skett under historiens lopp. Termen globalisering är måhända vag, men handeln har i olika epoker brett ut sig i många oväntade riktningar.

En relativt nyutgiven bok, MORE av Philip Coggan kan rekommenderas till läsning. Som bredvidläsning kan man samtidigt ha A Splendid Exchange av William J Bernstein (2008).

En röd tråd i Coggans bok med en originell tiotusenårig ansats är den ekonomiska och sociala tillväxten och innovationens krafter. Verklig handel uppkom hos sumererna vid Eufrat och Tigris med stora spannmålsskördar vid tvåflodslandet. När urbanitet och stadsbildningar inleddes där behövdes också metaller, vilket saknades vid flodmynningarna men utvanns i nordliga bergstrakter där befolkningarna i sin tur efterfrågade livsmedel, som till exempel spannmål. En handel mellan olika kulturer inleddes. Kilskriften uttrycker ett språk i vilket kommersiell matematik var en nödvändighet.

Men tvåflodskulturerna försvagades. Handelscentra försköts efterhand till Medelhavet norr om Egypten, där fenicierna med skickligt fartygsbyggande i något tusentals år kom att utveckla vitt förgrenade handelssystem – och med dessa även kulturella impulser.

I regionala konflikter spelar spannmålshandeln en roll. Konkurrensen mellan Aten och Sparta som utmynnar i det förödande peloponnesiska kriget har behovet av livsmedel som en bakgrund.

Men greker och fenicier fick ge plats för romarriket, vars konsolidering skedde med kornbodar i periferin i söder i Nordafrika och i öster i Syrien. Dessa kornbodar var nödvändiga för Roms välstånd och fortlevnad. Alexandria blev ett kommersiellt och kulturellt centrum. Rom inledde även en långväga handel via Indien med Handynastin i Kina.

Sidenvägen under Tangdynastin tog till sig betydande kulturella impulser under resans gång. Från svensk synpunkt kan det vara av intresse att vikingafärder österut ofta gick till Volgaflodens krök, där sidenvägen från Kina passerade och där den tidens handelsmän kunde bedriva sitt yrke.

Handelssystem och imperier försvann. Men som Coggan noga understryker i MORE – och ibland blir det alltför ensidigt som förklaringsgrund – var tillväxtens krafter så starka att nya centrum uppstod.

Med Roms fall förlorar Medelhavet sin ”globala” handelsroll. Istället expanderar det nya islam snabbt, bland annat tack vare snabba transportkameler. Profeten Muhammed för med sig en köpmannatradition och efterhand kan man tala om ett slags frihandelsområde – från dagens Indonesien i öster till Spanien i väster.

Genom historien har transportsystemens förändringar drivit och vidgat handelsstråken och världshandelns omfattning – alltifrån kameler, den romerska corbitan, koggen, karavellen, fullriggare, klipperskepp, ångbåtar, järnvägar och containerfartyg.

Under 1200-talet växer så städerna till kraftfulla kommersiella aktörer. Handeln tilltar och betydande europeiska nätverk flätas samman genom stora marknadsplatser – och genom Hansan.

Digerdöden ger då närmast apokalyptiska avbräck. Coggans MORE ser emellertid alltför ensidigt på de linjära framgångsstegen i historien. Mer kunde problematiseras här. Hursomhelst skapas i Italien nya sofistikerade finansinstrument i ett begynnande bankväsende, viktigt för Venedig med sin östhandel och Genua där försäkringssystem för de vanskliga fartygsfärderna byggs upp. Härmed blev det också möjligt att ta för sig av den lockande och berikande kryddhandeln, som länge präglade handelssystemen med konkurrerande oceangående expeditioner.

Ett tragiskt exempel på ett globalt nätverks uppgång och fall är staden Malacka – i närheten av dagens Singapore, som på 1400-talet var ett centrum för kryddhandeln, dit köpmännen vågade sig för att skriva kontrakt. De som skrevs under där var nämligen trovärdiga och innehöll till och med diverse fungerande tvistlösningsmekanismer.

I början av 1500-talet krossades emellertid Malacka av portugiserna, varefter följde en kamp mellan Portugal, Spanien och senare med stor kraft även Nederländerna om makten över kryddorna. Denna ”lyxhandel” minskar först på 1700-talet när England träder in på scenen med en annan handelspolitisk dagordning.

Engelsmännens rejäla inträde på den handelspolitiska scenen leder på 1700-talet till stora förändringar av världshandeln. Istället för att tillfredsställa en viss lyxkonsumtion handlar det nu om basvaror med en mångfald kunder. Särskilt viktiga blir te, kaffe, socker, bomull och textilier – och även slavar. England ser med denna bredd frihandel som ett egenintresse.

Den brittiska dominansen fortsätter genom 1700-talet med vissa avbräck. Inte minst kolonisterna i Amerika utmanar Englands globala handelspolitiska roll genom frihetskriget, understött av Frankrike.

Brittiskt herravälde över haven håller genom napoleonkrigens blockader. Det är andra fenomen som på 1800-talet åter kullkastar handelsordningen.

Liksom tidigare i historien är det nya transportsystem som välter gamla former för utbyten på ända. Först genom snabbgående klipperskepp och sedan med ångbåtens intåg och järnvägsbyggena kan nu den nya världens billiga spannmål flöda över i Europa.

Transportkostnaderna sänks så mycket att protektionism och höjda tullar till trots ökar världshandeln ända fram till första världskriget. Nu även genom masskonsumtion via varuhus som köptempel. Denna tid passar väl till Coggans framställning av världshistorien som en serie av betydande framsteg. Han ägnar emellertid inte utrymme åt det eländiga tillstånd som ännu rådde i fattiga delar av världen.

Genom första världskriget bryts dramatiskt denna långa period av kommersiell och social globalisering. Ett ryckigt och i vissa miljöer glamoröst tjugotal växlar över till trettiotalets depression med dramatiska tullhöjningar. Fascism, nazism och kommunism blev en draksådd som lovade en bländande ljus framtid men som ledde till det förnyade krigets katastrof.

Den stora politiska omsvängningen kom i USA, där Roosevelts New Deal lagt en grund för en permanent återhämtning. 1930-talets efterkrigsdepression skulle inte återkomma i och med institutionella reformer i Bretton Woods med Världsbanken, IMF – senare Gatt och Marshallplanen.

Bretton Woods-systemet skapade en stabil miljö för efterkrigstidens ekonomiska tillväxt. Världshandeln exploderade från drygt 5 procent av den samlade bruttonationalprodukten i världen år 1945 till drygt 17 procent år 2005 med en årlig ökning av världshandeln med drygt 6 procent. Tekniskt underlättar starkt den nya transportmodellen med containerfartyg.

Denna långa globaliseringscykel överlevde såväl Nixons beslut att överge Bretton Woods guldstandard som Opec:s höjning av oljepriset med 400 procent år 1974 och spruckna bubblor för fastigheter och IT på 1990-talet.

Den långa positiva perioden bröts av den djupa finanskrisen 2008–09, som inleddes genom uppblåsta osäkra bostadslån i USA. Den fortplantade sig snabbt till Europas banker och regeringar och medförde en grekiskt inspirerad eurokris. Ännu före utbrottet av coronaviruset debatterades om vi var på väg in i en ny period, präglad av stillastående, av en ”secular stagnation” eller om det osäkra 2010-talet var en kort negativ ”blip” i en fortsatt stark innovationsdriven tillväxtkurva.

Vad säger oss då världshandelns historia om framtiden efter den globala lockdown som nu skrämmer många och ger upphov till de mest olikartade scenarior om vad vi har att vänta?

Något ironiskt är det att Coggans bok MORE utkom just före de globala utbrotten av covid-19. Han har en stark tilltro till nätverk och ”connectivity” som drivkrafter för produktiviteten. Men vad betyder längre lockdowns när nätverken nystas upp eller splittras genom Alexanderhugg? För en pandemi ger Coggan ingen vägledning.

Under coronakrisen finns det bedömare som ser en förändrad framtid med långsiktigt fortsatt ”social distans” mellan människor och stater. Kopplat till insatser mot klimatkrisen förutspås en krympande världsekonomi med brutna globala värdekedjor och återgång till hemmaproduktion.

Coggan skriver om den myriad av insatser som de mest vardagliga produkter kräver. En tandkrämstub har bakom sig tusentals människors arbete och hundratals processer. Ett modernt containerskepp för med sig varor till tusentals konsumenter.

Men hur hållbara är dessa globala värdekedjor? Också före coronapandemin och särskilt efter finanskrisen 2008 har dessa supply chains debatterats och en del produktion har ”tagits hem”

Andra bedömare tror på en förhållandevis snabb V-formad återhämtning av stora delar av den nedbromsade ekonomin. Så gott som alla oroas emellertid av den ökade arbetslösheten. Några sätter sin tilltro till efterfrågan och köpkraften hos den växande medelklassen i utvecklingsländerna.

Coggan understryker segheten i sammanflätade globala nätverk. Världshandelns avtagande tillväxt under 2010-talet har kompenserats av internationella dataflöden över gränserna och digital information som har mer än fördubblats på ett fåtal år. 3D-scanning, robotisering, digitalisering och den fjärde industriella revolutionen, där maskiner bygger maskiner, leder ekonomierna att växa på nya vägar som tidigare inte gått att föreställa sig – med betydande innovativa injektioner.

Vilken vägledning kan då globaliseringens historia ge inför framtiden? De perioder där en tät och expansiv handel har kollapsat genom krig och erövring eller dramatiska kulturella förskjutningar har sålunda som regel åtföljts av andra och mer omfattande handelsvägar ofta med nya produkter och aktörer.

Det gäller sumerer, fenicier, romare, det unga islam, hansan, malajer, portugiser, spanjorer, holländare, kineser, indier och engelsmän. Efter sammanbrotten har handeln återkommit – förstärkt och förnyad. Handeln har fortsatt att vara en drivande motor i världsekonomin.

Efter det svåra avbräck som covid-19 nu åstadkommer finns det enligt min mening rimliga skäl att hoppas på en globaliserad världshandels långsiktiga kraft som i Coggans MORE. Men säkra kan vi inte vara – i någon riktning. De ständiga framstegens mantra ifrågasätts av seriösa bedömare. Den som befinner sig i stormvågens mitt ser inte havet.