Den har tagit sig vitt skilda uttryck i konsten; från grottmålningar och Leonardo da Vincis studier till sir Edwin Landseers porträtt av drottning Victorias sussex spaniel, David Hockneys taxar och Lucian Freuds whippet. När Londonmuseet Wallace Collection tidigare i år visade den första stora utställningen med hundporträtt, Portrait of Dogs. From Gainsborough to Hockney, hade de kungliga hundarna fått ett eget rum.

Den brittiska kungafamiljen håller sig av tradition gärna med flera hundar samtidigt. Drottning Elizabeth II:s corgis var nästan lika berömda som sin matte. Sin första fick hon vid fem års ålder och sedan dess har det ständigt funnits minst en Welsh Corgi Pembroke i familjen.

Det är därför inte överraskande att den första officiella minnesstatyn av Elizabeth II inte föreställer enbart drottningen utan också tre av hennes älskade corgihundar. Skulptören Hywel Pratley arbetar just nu i sin studio i London på den mer än 2 meter höga bronsskulpturen av en ung Elizabeth. Den ska stå i staden Oakham, som ligger i Rutland.

Hundars empati och lojalitet lyfts ofta fram, både i verkliga livet och inom konsten, liksom deras luktsinne, hörsel, styrka och uthållighet. Redan 1701 gjordes porträtt av jakthundar, på uppdrag av Ludvig XIV. I England uppskattades den här typen av motiv och George Stubbs, mest känd för målningar av hästar, blev också framträdande inom genren hundporträtt.

En annan specialist på att måla hästar var Clifton Thomson, som även han har satt avtryck som porträttmålare av hundar. På utställningen var han representerad med Lyon – the Wolfdog, en tavla av en av lord Byrons många hundar. Enligt Walter Scott tyckte Byron så mycket om hundar att ”sällskapet av en hund verkade vara lika nödvändigt som en hatt eller käpp. En människa var inte hel utan en hund och en hund var knappast hel utan en människa”.

Den som vill studera hundporträtt i brittiska samlingar kan också ta del av Xavier Brays Faithful and Fearless. Portraits of Dogs (2021)