I sociala medier florerar ett klipp på president Donald Trump i FN-skrapan från 2018, i vilket han varnar Tyskland för att landet riskerar att bli beroende av rysk gas. Uttalandet möttes av fniss och huvudskakningar från dåvarande utrikesminister Heiko Maas (SPD). ”Tyskland är inte beroende av Ryssland, särskilt inte när det kommer till energifrågor. Vi kommer inte sluta bemöta påståenden med fakta”, sade Maas till en grupp reportrar. I dag är fakta att förbundskansler Olaf Scholz (SPD) avfärdar alla planer på ett energiembargo mot Putinryssland eftersom landet är för beroende av rysk gas. Ännu mer fakta: sedan 2014 (efter Krimannekteringen) har den tyska importen av rysk gas stadigt ökat. I dag står Moskva för cirka 55 procent av den totala gasimporten och 50 procent av den totala kolimporten (Tagesschau 7/3). Så kan det gå.   

*

Efter att ha signalerat en möjlig kursändring säger nu energi- och näringsminister Robert Habeck nej till idéen att förlänga driften av Tysklands tre återstående reaktorer. ”Vi har här att välja på ett minimalt tillskott av elproduktion till priset av en maximal säkerhetsrisk”, sade Habeck och refererade till Putins attack på kärnkraftverket Zaporizhzhia och hotet från eventuella cyberangrepp (Der Spiegel 8/3).

Sedan en tid tillbaka arbetar en särskild arbetsgrupp på näringsdepartementet med att ta fram en plan för hur det tyska gasberoendet kan brytas, rapporterar Die Welt (8/3). Tanken var att planen skulle offentliggöras förra fredagen, men den ska ha stoppats av förbundskanslerns kansli (motsvarande Regeringskansliet). Orsaken var dess svårsålda innehåll som i korthet förespråkar en genomgripande elektrifiering av hela det tyska samhället samtidigt som kol-, gas- och atomavvecklingen fortsätter som planerat. Hur detta ska gå att genomföra i praktiken verkar mer oklart. Varför måste verkligheten vara så jobbig? 

*

Berlins besked att det tyska försvaret, som befinner sig i ett miserabelt skick, ska få ett tillskott på 100 miljarder euro i år och därefter få mer än två procent av BNP tilldelat sig togs med rätta emot av jubel i den fria världen. Betydelsen av kursomläggningen kan inte underskattas. Men lika viktigt som att försvaret får tillräckligt med resurser är att resurserna används rätt. I en intervju med ZDF (8/3) slår ordföranden för Deutschen Bundeswehrverbands (en intresseförening för alla personer med koppling till försvaret) André Wüstner fast att de 100 miljarderna måste gå till anskaffandet av nytt material och inte till redan eftersatt underhåll och allmän administration. Högsta prioritet nu handlar om att ställa om det tyska försvaret så att det kan uppfylla de minimikrav som bör ställas på ett EU- och Natoland, menar han. Svenska försvarsvänner antecknar noggrant och håller så klart med.      

Publicerad: 7 mars 2022