Svenskarna dricker mest Bollinger i världen, mätt per capita. Vårt intresse har ökat snabbt. I mitten av 1980-talet fanns det åtta champagner på Systembolaget. Idag finns det över fyrahundra, om man inkluderar beställningssortimentet. Vi är tia i världen beträffande faktisk volym, och per capita ligger vi ännu högre, förmodligen tvåa-trea. Hur kommer det sig?

En hel del kan tillskrivas Richard Juhlin, svensken som är världens främsta kännare av drycken. Under drygt fyra decennier har han gått igenom det mesta som produceras och producerats i Champagne, ”i samma anda som Carl von Linné gjorde med växtriket” som han formulerar det. Han har vid det här laget kategoriserat och kvalitetsbedömt över 13 000 olika champagner.

Är det möjligt att ha koll på så många variationer av den mousserande drycken? För de allra flesta av oss är svaret nej, men Juhlin är unik med sitt fotografiska doftminne. En omskriven blindprovning för snart 20 år sedan undanröjde alla tvivel om hans exceptionella förmåga.

”Champagneregionen är präglad, välsignad och förbannad av sitt geografiska läge. Välsignad av naturen och förbannad av människors gränsdragningar och krig.”

Den franska tidskriften Spectacle du Monde arrangerade blindprovningar med fokus på champagne för ett årligen återkommande temanummer. 2003 lyckades man få provningen att passa in i Juhlins kalender. Ett antal ledande kännare inklusive en före detta världsmästar­sommelier bjöds in till panelen. 50 viner serverades blint och uppgiften var att identifiera vilket champagnehus som gjort vinet, vilket av deras viner som fanns i glaset och – i den mån som det var årgångsviner – ange rätt år (det mesta som produceras i champagne är blandade årgångar, så kal­lade non-vintage).

När provningen var klar fick panelen läsa upp sina slutsatser. Richard Juhlin delgav sina noteringar för en alltmer häpen skara åhörare. Han identifierade helt korrekt 43 av 50 champagner: hus, vilket vin det var och årgång. På resterande sju viner satte han korrekta årgångar. Tvåan, den tidigare världsmästaren, gissade helt rätt på enbart fyra av de 50 vinerna.

Richard Juhlin dubbades redan 1999 till riddare av Champagne. År 2013 tilldelades han Hederslegionen av president François Hollande för sina bidrag till bildningen om champagne och sina insatser som ambassadör för drycken.

Champagneregionen är präglad, välsignad och förbannad av sitt geografiska läge. Välsignad av naturen och förbannad av människornas gränsdragningar och krig.

För omkring 150 miljoner år sedan skapades förutsättningarna: ”Parisbassängen” var ett tropiskt hav rikt på ostron och andra skaldjur, som med landhöjningen gett en jordmån bestående av kalksten, lera och märgel rika på fossil och ostronskal. Lägg till mikroklimatet och man får den fantastiska mineralitet och finess som karaktäriserar vinerna från Cham­pagne. Redan romarna identifierade områdets potential för vinodling efter att de beseg­rat gallerna i området och de första planteringarna lär ha skett för ungefär tvåtusen år sedan. Vinodlandet togs över och vårdades av klost­ren efter romarrikets fall.

Regionens vin blev en dryck för högtider redan på 800-talet, genom att Reims var platsen där de franska kungarna kröntes. På den tiden var det bleka, röda viner utan bubblor, men det goda ryktet etablerades i fina salongerna. Att vinerna på den tiden fick en oväntad ”andra jäsning” och började bubbla ansågs länge som en defekt, dessutom en farlig defekt eftersom flaskor plötsligt kunde explodera. Det tog flera hundra år innan man började fundera över hur man kunde fånga den mousse som kom av andra jäsningen.

Champagne är därmed en dryck som vi tack ock lov aldrig kommer att få se som lådvin, eftersom boxen skulle explodera. En modern champagneflaska har tre gånger högre tryck än ett bildäck, runt 6 bar och har därför tjockare glas än stilla vin, samt en stålgrimma som håller korken på plats.

Det är först på sent 1600-tal som man avsiktligt börjar göra vinerna mousserande, och i början av 1700-talet sker ett enormt språng i kvalitet tack vare en mycket skicklig benediktin, Pierre Pérignon i klostret Hautvillers. Hans insatser i allt från odling, vinmakande och lagring bidrog till att forma den dryck vi känner idag. Huset Moët-et-Chandons lanserade år 1921 en prestige-champagne till hans ära: ”Dom Perignon”.

Fransmännen insåg potentialen i drycken under den globalisering av handeln som skedde i och med industrialismen. Världsutställningen i Paris 1889 salufördes med två symboler: Eiffeltornet och champagne. Tajmningen var lysande och champagnens första segertåg inleds under belle époque fram till första världskriget.

Förödelsen, plundringarna och misären i regionen under åren 1914–1918 är närmast ofattbar – floden Marne som går rakt igenom Champagne var scenen för återkommande offensiver under hela kriget. När kriget var över hade stora delar av ­marknaden dessutom kollapsat: tyskarna var bankrutta, den champagneälskande tsaren i Ryssland hade störtats, USA gick in i förbudstiden och här i Sverige infördes motboken. Räddningen blev ökande inhemsk konsumtion och den amerikanska illegala alkoholförsäljningen före den stora börskraschen.

Populärt

Det löser sig inte

New Public Management lär oss att misstro allt och alla. Men varför ska vid då sätta vår lit till dess modell?

Sharon Rider Tema 2021 2

Andra världskriget klarade man något bättre; den tyska ockupationen gick snabbt och nazisterna såg värdet av att produkten fortsatte att flöda och tillsatte en vinmakare från Rhendalen som Wein-Führer i Champagne.

Kärleken till champagne var dock ännu större på andra sidan kanalen och Wins­ton Churchill såg till att det tidigt skeppades en stor mängd av hans favorit Pol Roger före det tyska anfallet. Relationen mellan statsmannen och champagnehuset har också förevigats: 1976, tio år efter hans död lanserades Pol Roger Cuvée Sir Winston Churchill, en champagne som bara görs vissa år och vars sammansättning är hemlig, men ska efterlikna Churchills favoritårgång 1947 i stilen. I Buckingham Palace­ har favoritbubblet under drottning Elizabeth varit Bollinger.

Champagne har nu blivit en global angelägenhet. Allt fler människor runt om i världen inleder middagar och firar bemärkelsedagar med drycken. Och försöken att efterlikna Champagne är många. Trots att det årligen produceras över 320 miljoner flaskor champagne utgör det endast 10 procent av världsproduktionen av mousserande vin.

Den lägre kostnaden är självklart en del av alternativens framgång, eftersom champagne alltid kommer med en lite högre prislapp. Churchill uttryckte väl allas vår önskan med sina bevingade ord: ”Champagne ska vara kall, torr och gratis.”