För några år sedan skedde dock ett trendbrott. Personer som K G Hammar, Elisabeth Ohlson Wallin och Jonas Gardell, samt fenomen som rondellhundar, Muhammedkarikatyrer och eftermälet av 11 september, förde återigen Gud till morgonsoffor och kultursidor. På samma gång har vi en pågående diskussion som rör religionens plats i det svenska samhällets institutioner inom såväl politiken som skolväsendet. Är det religionens återkomst vi ser, eller hur skall vi tolka det senaste decenniets händelseutveckling – i Sverige och världen i övrigt?

Det finns många försök till att tyda tidens tecken. Sociologer har en tendens att vilja tolka religionens föränderliga skepnad utifrån en universell teori, medan exempelvis historiker med utgångspunkt i enskilda historiska fall alltid kan visa på undantag i det genere...