Det är en mörk februarikväll i Zürich år 1916. Trots kylan är dörrarna till Cabaret Voltaire på Spiegelgasse 1 öppna och ljuset strömmar ut på gatan. Inne i lokalen hör man det flerspråkiga sorlet från människorna som trängs mellan bänkar och bord i den överfyllda salen. Så stängs dörrarna och som på ett givet tecken riktas strålkastarna mot den unge mannen som har stigit upp på scenen. Det är Richard Hülsenbeck, en tysk läkare och diktare i exil. Han förkunnar att han nu kommer att läsa upp en ”Erklärung” (förklaring). Han inleder med en välkomsthälsning till ”de ädla och respekterade medborgarna i Zürich, till studenterna, hantverkarna, arbetarna, vagabonderna och alla andra som planlöst vandrar genom livet.” Hans ”förklaring&rdquo...