Till spelet regler hör två inslag. För det första en fullkomligt omotiverad oro över kalkonens tillagning. I veckor före den stora dagen konsulteras självutnämnda experter av sönderstressade och ångestfyllda (”Turkey Trouble? Try These Thanksgiving Hot­lines!”). Intrycket ges att det mer handlar om förberedelser för en månlandning än att fösa in några kilo fågel i ugnen och se till att den inte blir bränd.

För det andra övertygelsen om att det gäller att undvika olämpliga samtalsämnen. Donald Trump har bidragit till särskild dålig stämning de senaste fyra åren. Många hoppas att det lugnar ner sig och åter handlar om att hålla en halvpackad morbror i ful tröja på plats.

Men i år tillkom ett nytt inslag. New York Times satte rubriken: ”Plan for a Safe Thanksgiving Break. Health officials and college administrators are worried about Thanksgiving”.

Här har vi varningssignaler av en annan kaliber än de gamla vanliga om felaktiga ugnstemperaturer och långa flygplatsköer. Pandemin är nu det stora och allvarliga samtalsämnet.

En inte alltför djärv gissning är att den goda stämningen därför åter bröts vid många amerikanska köksbord. Inte så mycket över oron över covid-19:s medicinska konsekvenser utan dess polarisering. Munskydd eller ej har för många blivit en politisk handling som sätter sinnen och vänskapsband i brand.

2020 har varit ett annus horribilis för oss alla. Det är svårt att känna tacksamhet och frid i en tid då allt tycks ha sammansvurit sig mot det goda i tillvaron.

Men låt mig försöka: verkningsfulla vaccin mot viruset har tagits fram och Donald Trump är snart borta från Vita huset. Det ljusnar. För att citera en statsman och optimist under en annan mörk tid: ”Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning.”

Jag önskar Axess läsare en fridefull jul och ett bättre nytt år.