Inget tyder på att historien kommer att ge den garvade ämbetsmannen och politikern fel utan vad vi hittills har sett är med all sannolikhet bara början. Det nya läget innebär att riksdagens arbete blir mindre förutsägbart – vitalare, om man så vill – och att det blir tätare mellan regeringsskiftena. Lyckligtvis är stök i politiken inte nödvändigtvis detsamma som stök ute i samhället.

Det finns goda skäl att ta fram historieböckerna och läsa på om det svenska 1920-talet, då det också var ovant läge. Parlamentarism och allmän rösträtt var nya fenomen. Politiken sökte sina former. Statsministrarna kom och gick och hämtades från alla läger. Liberaler, socialdemokrater, konservativa och ämbetsmän avlöste varandra, och den frisinnade C G Ekman blev känd som ”riksv&ari...