Max Klinger (1857-1920) kom från en välbärgad familj i Leipzig och hade år 1875 sökt sig till Berlin för att studera vid den Kungliga Konstakademien under ledning av den naturalistiske genremålaren Karl Gussow.
Han siktade högt. När han bad sina föräldrar om texter av Charles Darwin hade han inlett ett krävande livsprojekt. Det han sökte stod att finna inom världsgåtornas mer svårtillgängliga domäner. Bildskapandet kan förvisso tjäna en mängd syften, även sådana som uppstår i gränstrakterna mellan fiktion och naturvetenskaplig betraktelse. Här väntar en stor frihet men också ett risktagande i kampen att finna balansen mellan relevans och uttryck.

Läsning av Darwin i 1870-talets Berlin varslade om ett omvälvande ställningstagande. Den unge Klinger grubblade över en stor fråga. Under civilisationens ...