Chesterton gör detta i ett försvar av traditionen och av en bakåtblickande attityd som innebär att man ”ger sina röster åt den dunklaste av klasser: våra förfäder” samt i någon mån vägrar att underordna sig nutidens värderingar.

Att Axess magasin ägnar ett tema åt döden framstår åtminstone i den Chestertonska meningen som följdriktigt med tanke på det partitagande för traditionen som har gått som en röd tråd genom det sexåriga chefredaktörskap som för min del når sitt slut med detta nummer.

Det är min bestämda mening att tolerans och öppensinnlighet stimuleras och prövas på allvar i konfrontation med äldre tiders tänkande. Det kan naturligtvis tyckas ligga en paradox inbäddad i det faktum att det är först i först&aring...