Föga anade vi det nationella och internationella genomslag Mitt Kors skulle få. Människors engagemang för världens utsatta kristna var starkt. Vi förstod också att korset var en levande symbol i Sverige, i det land som vi så ofta beskriver som genomsekulariserat. De tiotusentals korsbilderna skapade på kort tid en virtuell katedral.

Hur ser det ut idag, fem år senare? Oroväckande nog har intoleransen mot kristna och kristna symboler tilltagit i Europa. I Frankrike inträffade under år 2019 i snitt 2,7 attacker per dag mot kyrkor. Det rör sig om allt från brand, kors som välts och statyer som får sina huvuden avhuggna till grov nedsmutsning. Enligt organisationen OIDACE, Observatory on Intolerance­ and Discrimination Against Christians­ in Europe i Wien, som bevakar intolerans mot kristna, ökade antalet antikristna – kristofobiska – incidenter med 258 procent mellan åren 2008 och 2019.

Data från brittiska Organisation for Security and Co-operation in Europe visar att antalet brott med antikristna förtecken dubblerades från år 2017 till år 2018. Mörkertalen är betydligt högre, då många underlåter att rapportera incidenterna eller inte tolkar dem som antikristna. Underrapporteringen är ett faktum och ett problem. Myndigheter avstår från att utreda brotten på grund av okunskap, för att de förminskar det som inträffar eller inte ser sammanhang och helhetsbild. Offren för brotten är inte heller alltid medvetna om vad som är en kristofobisk incident eller ett hatbrott, dessutom rör det sig ofta om skador på egendom.

Exemplen från Sverige är ett axplock ur en större och allvarligare bild, men åskådliggör att attackerna mot kristna kommer från olika håll.

Sverige är ett av de länder i vilka incidenterna ökar. I år har flera vandaliseringar av kyrkor skett, som brandattacken mot Spånga kyrka och den omfattande skadegörelsen av en kyrka i småländska Målilla. Förra sommaren utsattes Västra ­Skrävlinge kyrka i Malmö för vandalisering sju dagar och nätter i rad. Stenar krossade trettio kyrkfönster och glassplittret gjorde att man fick ställa in gudstjänster, då det inte gick att sitta i bänkarna utan att skära sig. Kristusstatyn inne i kyrkan vältes. Året innan uppmärksammades att hakkors målats på kapellet inne på Stora Kopparbergs kyrkogård i Falun. Tidigare drabbades Sankt Olovs kyrka i Skellefteå av skadegörelse och klotter, där ordet jihad hade sprejats på kyrkans ena vägg.

Exemplen från Sverige är ett axplock ur en större och allvarligare bild, men åskådliggör att attackerna mot kristna kommer från olika håll. Det rör sig om nynazistiska gruppers religionshat och islamistiska krafter, men i världen har det även rapporterats om extremfeministiska rörelser, anarkister och LGTB (HBTQ)-nätverk.

flera organisationer och experter un­-
derstryker att medvetenheten i Europa måste öka om incidenterna, brotten och attackerna mot kristna, inte minst bland myndigheter och medier.

När kyrkor brinner, vandaliseras eller avsakraliseras är det inte enskilda händelser. De förödda och tomma kyrkorummen utgör tecken, blir tomrum efter en civilisation. Den brinnande katedralen Notre-Dame i Paris blev för många just en skrämmande symbol för vår civilisations undergång.

Men det är inte för sent att värna och bevara fundamentet i den europeiska kulturen. Korset är en levande symbol i vårt eget land och i Europa. Insikten om att kristna och kristendomen är under attack även på vår egen kontinent måste sättas högt upp på den samhälleliga agendan och leda till samling och handling.