Inom lingvistiken kallar man detta fenomen för överextention och det är så klart en mycket praktisk process för språkinlärning. Barnet kan prata på och därmed nöta in den grundläggande strukturen i språket samtidigt som den vuxna omgivningen med rätt god precision kan tolka innebörden i det som sägs. Senare, i takt med att barnet lär sig fler särdrag och ordförrådet byggs ut, minskar ordens räckvidd och barnet förstår mer och mer av världen.

Detta är en mycket vacker bild över mänsklig utveckling.

Ett liknande skeende kan vi finna i vuxenvärlden, fast här går det i motsatt riktning. I en ganska jämn ström fångas specialiserade begrepp upp från universitetsvärlden eller ur historien och serveras som slagord i den allmänna debatten. En del av dessa uppfattas av soci...