nationalskalden evert taube var känd för bohemeri och yvigt leverne. Men i sin diktning är han som många sådana poeter i själva verket exakt och noggrann med detaljerna, vilket område det än är. Ett exempel bland många: när det finns blommor i Evert Taubes visor stämmer årstid och miljö, säger de som kan sådant.

I hans sjömansvisor är sakkunskapen förstås minst lika stor. Här är det gott om särpräglade fackuttryck, som många bara noterar som färgstarka klickar. Men för dem som gripits av segelsjöfartens romantik och läst med tindrande ögon om stagsegelskonare och fullriggare är fartygen skildrade med facktermer och en sakkunskap som aldrig tynger.

Man kan jämföra med sjömansvisor diktade av andra, som den väl hopsatta ”Nordsjön” av Martin Nilsson. ...