Tiden tar slut för oss alla, åtminstone i individuellt hänseende, och som Marguerite Yourcenar skriver så vackert i sin bok om Yukio Mishima, definieras vi till stor del av vilket förhållningssätt vi väljer till denna framtida horisont: ”Det finns två sorters människor: de som förvisar döden från sina tankar för att kunna leva bättre och friare, och de som tvärtom känner att de lever visare och rikare om de aktar på alla de tecken som döden ger dem genom deras kroppsliga förnimmelser eller yttervärldens skiftande öden. Dessa båda sorters sinnen kan man inte förena. Det som framstår som sjukligt och maniskt för den ene, ser den andre som hjältemodig disciplin.”

Det finns dock ett tredje möjligt förhållningssätt till den egna förestående döden, och det är att f...