Grunden för all kultur är de traderande institutionerna. Museerna, orkestrarna, de stora teatrarna och de humanistiska fakulteterna vid universiteten. Om de inte fungerar är allt annat kulturliv dödfött. De tycks inte akut hotade just nu, även om överdrivna sparkrav, kortsiktiga omorganisationer och trendiga ideologiska ingrepp regelbundet tycks vara ute efter underminera deras stabilitet, och därmed deras förmåga att föra vidare det kulturarv som är allas angelägenhet. Självständiga, starka institutioner med välmeriterade chefer som utses på rent meritokratiska grunder, där de bästa oavsett bakgrund alltid bör komma först och prioriteras högst borde vara en självklarhet. Att detta kräver offentligt stöd är något som torde vara bortom diskussion. Den som tror att marknadskrafterna räcker för att bevara Nationalmuse...