Inför presidentvalets andra omgång förklarade den slutlige segraren Alexander Stubb till och med att han inte skulle ta samtalet ifall Vladimir Putin ringde och gratulerade. Det står i skarp kontrast mot gångna tider då en central uppgift för presidenten var just att upprätthålla kontakterna med Kreml och uttolka de ryska härskarnas signaler.

Framöver kommer förhållandet till Ryssland istället att utvecklas på ett indirekt sätt genom Finlands agerande inom Nato och EU. Presidenten ska utforma utrikes- och säkerhetspolitiken i samarbete med rege­ringen och det förefaller troligt att Stubb kommer att agera mer aktivt på den fronten än vad andra valomgångens förlorare Pekka Haavisto skulle ha gjort.

Åsiktsskillnaderna mellan de båda var inte stora, men skillnaden i temperament var desto tydligare, och det är svårt att tänka sig att den rastlöse Stubb ska nöja sig med att klippa band vid ceremonier. Han kommer att ta initiativ och han kommer att vilja se Finland som engagerad kraft i det internationella samarbetet. Och eftersom EU-frågor är regeringsfrågor lär Stubb bli en utpräglad Natopresident.

Under de senaste decennierna har det skett en tydlig maktförskjutning i Finland från presidenten till riksdagen. En del spekulerar i att det ska fortsätta så under kommande år, men det är inte otroligt att det blir tvärtom. Kombinationen av att den nye presidenten är en energisk typ med stort internationellt kontaktnät, att det i och med Natomedlemskapet ställs en helt ny spelplan till hans förfogande – och att många finländska väljare tycks vilja ha en president med större praktisk roll än att vara galjonsfigur – gör ett trendskifte möjligt.

Stubbs gamle partivän, statsminister Petteri Orpo, är säkert nöjd med att ”hans man” vunnit valet. Fast snart kan de vara rivaler.