Inte för vad de tre orden säger om själva sakförhållandet, i första hand – algoritmerna har redan nått ditt arbetsrum – utan för att de fångar och förmedlar den farliga fatalism som är så utbredd kring fenomenet ”digitaliseringen”, och för att de också står i förbindelse med den oro inför processen som kryper under skinnet på samhällskroppen (delvis ännu oartikulerad; i boken finns skarpsynta iakttagelser också kring detta).

Vore jag poet skulle jag kanske skrivit dikt om scenarierna. Med de där inledningsorden som omkväde; ”När algoritmerna kommer…”.

Här finns ju stora möjligheter, också. Tveklöst. Lika bra att uttala den ståndpunkten, i ett åsiktsklimat som vårt, med sitt förenklade antingen eller. Den potential som den tyska filos...