Det här var för ett halvt sekel sedan, och sedan dess har min uppfattning om Shaw förändrats en aning. Jag ser honom som en ganska fånig och inbilsk man som alltid föredrog en kvickhet framför sanningen, beundrade diktatorer om de bara var tillräckligt brutala och förväxlade motstånd mot ortodoxi med självständigt tänkande. Under rationalismens täckmantel var han ofta helt irrationell; så förnekade han till exempel Pasteurs mikrobteori om sjukdomar, men trodde blint på dr Jägers yllesystem (dr Jäger menade att de flesta av människans sjukdomar uppkom genom vanan att bära kläder tillverkade av växtfiber).

Men Shaw var onekligen slagfärdig, några av hans pjäser är inte så pjåkiga och hans prosastil är beundransvärd, åtminstone för polemiska syften (han skrev inte mycket annat, oc...