VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Godkänn bara dem som verkligen har lärt sig

"En examen ska man banne mig förtjäna", skriver statsvetaren Anders Sundell i Göteborgs-Posten i dag. Det är rätt förfärligt att något sådant över huvud taget ska behöva sägas, men som systemet är riggat borde det inte förvåna att det uppstår problem.

Sundell konstaterar att det som universitetslärare är betydligt enklare att godkänna än underkänna ett studentarbete av låg kvalitet: Om man underkänner blir det betydligt jobbigar för alla inblandade. Studenten blir besviken och skriver kanske en sämre kursutvärdering. Själv får man mera arbeta med att bedöma framtida kompletteringsuppgifter eller omtentor. Institutionen får mindre ersättning för undervisningen, eftersom den baseras på genomströmningen.

Att en institution får anslag inte bara för antalet antagna studenter utan också för att studenterna klarara examinationen låter i förstone som en rimlig modell. Det viktiga måste ju vara att studenterna lär sig. Men det blir genast mer komplicerat när man inser att det är institutionens egna medarbetare som ska välja mellan godkänt och underkänt - och det senare betyder utebliven intäkt. Som Sundell skriver: Lärarkårens integritet är egentligen den enda garanten för att kvaliteten upprätthålls. Det är ingen dålig motkraft. Men som alla borde ha lärt sig vid det här laget kommer system som lätt går att runda också att bli rundade: i detta fall av bekvämlighet eller missriktad kollegialitet. Och i kombination med att regeringen vill öka antalet högplatser ännu mer, det vill säga att ta in studenter med ännu sämre förkunskaper, kommer trycket på "smidighet" att bli ännu större. Och genomsnittskvaliteten med största sannolikhet att sjunka.

För att begreppet högre utbildning ska behålla en reell innebörd behöver både grundskolan och gymnasieskolan bli bättre. Det är centralt men tar också lång tid att få till stånd. Att ändra anslagssystemet går fortare och är en angelägen början. Sätt i gång!

 

 

 

 


Kungliga slott

Kungliga slott är långt mer än bara byggnadsstil. Arkitekturen är ett språk som talar om anspråk på storhet. Ludvig XIV är ett med sitt praktfulla Versailles. Maria Theresia skapade ett självporträtt när hon byggde ut sitt Schönbrunn. Men bakom de pampiga fasaderna finns också slott som röjer de kungligas behov av ett privatliv. Kina slott blev en tillflyktsort på Drottningholm. The Royal Pavillion i Brighton var ett excentriskt gömställe för en prins som avskydde hovlivet i London.

En ny bok

I programserien ”En ny bok” intervjuar programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke forskare och författare som medverkat i antologier och essäsamlingar utgivna av Axel och Margaret Ax:son Johnson stiftelse.

Sverige och tilliten

Polisorganisationen är starkt kritiserad och massavhopp av erfarna poliser är ett faktum. Domstolarna har långa väntetider för hanteringen av brottmål. I storstadsområden är den organiserade brottsligheten stark. Håller den starka tillit som funnits i Sverige på att undergrävas och ökar den upplevda otryggheten i landet? Vad bör i så fall göras?

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast

Images of Sweden - Vienna

Historiska och nutida perspektiv från Österrike

Sedan trettioåriga kriget då Gustaf II Adolf beordrade en fullskalig invasion av Tysk-romerska riket har Österrike och Sverige haft nära om än inte alltid vänskapliga relationer.

Nobel Center - tillgång eller katastrof?

Med anledning av planerna att uppföra ett Nobelcenter på Blasieholmsudden arrangerar Svenska byggnadsvårdsföreningen och Urban City Research/Ax:son Johnsonstiftelsen, ett öppet seminarium om platsens historia och dess kulturhistoriska värden. Seminariet vänder sig till alla som är intresserade av att veta mer om Blasieholmsudden idag och i framtiden.

Den kungliga trädgården

Susanna Popova samtalar med forskare kring kungliga trädgårdar. Seminarium från Drottningholm, 6 maj 2015.