VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Grattis på dagen i efterskott, Tyskland!

I går (onsdag) firade Tyskland sin nationaldag, eller ”Tag der Deutschen Einhet” som tyskarna själva kallar den. Namnet anspelar på att det var det datumet, 3 oktober 1990, som återföreningen mellan Väst- och Östtyskland officiellt fullbordades. Återföreningen innebar naturligtvis en enorm glädje: familjer som splittrats av DDR-regimen kunde åter leva tillsammans, Stasis repressiva övervakningsapparat imploderade och miljoner östtyskar fick äntligen leva i frihet. 

DDR:s undergång innebar början till slutet för ett omoraliskt samhällssystem som nådde sin definitiva slutpunkt i och med Sovjetunionens fall året därpå. Världen syntes aldrig ha varit friare.

Helt okomplicerat var det inte: både Frankrike och Storbritannien var oroliga för att ett återförenat Tyskland skulle bli för mäktigt – skulle Europa ännu en gång hemsökas av stormaktsambitionens destruktiva logik? Så blev det inte. Förbundskansler Helmut Kohl (CDU) lade enorma summor på infrastruktur och upprustning i de fem nya delstaterna – vars levnadsstandard låg långt bakom sina systerstater i väst. En process som pågår än i dag. Införandet av den gemensamma valutan accelererade integreringen av öst och väst.

Hur ser facit ut nästan 30 år efter enandet? För det första: det mesta, nej, allt har blivit bättre. De materiella skillnaderna mellan öst och väst har minskat, om än långsamt. Folk lever fortfarande i frihet. För det andra: mycket återstår att göra. Arbetslösheten är högre i det forna DDR jämfört med de västra delarna av landet. Den relativa fattigdomen likaså. Vad som verkligen är oroande är att framtidstron hos många har bytts ut mot bitterhet och ”Ostalgi” – en längtan tillbaka till tiden innan murens fall. DDR:s kollaps lämnade ett existentiellt tomrum hos en äldre generation som den liberala demokratin inte lyckats fylla. I dess spår växer stödet för populistiska partier som Die Linke och AfD.

I väst är oförståelsen för villkoren i öst påtagligt. ”De har ju fått miljarder och åter miljarder euro av oss, varför är de så otacksamma?”. Motståndet till invandring har främst tagits som intäkt för östtyskarnas allmänna inskränkthet och rädsla för omvärlden. Relationen är inte helt olik den mellan stad- och land i Sverige, om än inte identisk.

”Vitkorvsekvatorn” (ty. ”die Weißwurstäquator”) är det skämtsamma namnet på den fiktiva gräns som går mellan Syd- och övriga Tyskland. Mentaliteten i de katolska södra delstaterna skiljer sig visserligen avsevärt från landets protestantiskt präglade delar. Men det är ingen tvekan om att den riktiga värderingsklyftan i dag går mellan det forna DDR och väst – inte minst i inställningen till demokrati.  

Att förhindra att sprickan mellan öst och väst växer sig oöverstiglig är en av de viktigaste uppgifterna för politikerna. Nästa år är det delstatsval i Sachsen och om opinionssiffrorna står sig är ingen av de ”klassiska” regeringskonstellationerna tillräckligt stora för att regera – hur CDU och SPD ska lösa detta är det ingen som vet. Senaste nytt är att gruppledaren för CDU i Sachsen inte utesluter att ingå i en koalition med AfD efter valet – något som kategoriskt avvisas av förbundskansler Angela Merkel (CDU). För den som följer svensk politik känns situationen märkligt bekant.

De enda som gläds åt situationen är AfD och Die Linke. I september gick AfD för övrigt om CDU som största parti i Östtyskland. På tredje plats kom Die Linke. Först på fjärde plats kom SPD.

Om Frankrike och Storbritannien fruktade ett för starkt Tyskland för 30 år sedan är läget det omvända i dag – trycket på Merkel att öka de militära utgifterna och ta en ännu tydligare ledarroll i världen växer i takt med att USA blir alltmer opålitligt och Kina flyttar fram positionerna. Men motståndet är starkt bland tyskarna. Hur Berlin hanterar denna ofrivilliga ledarposition kommer att ha en avgörande betydelse för Europas framtid. Stora ord, men så är det.

Återstår bara att säga: Herzlichen Glückwunsch, Deutschland! Vi följer er resa med spänning.


Veckans bok - 2018

Adam Cwejman, Lotta Gröning, PJ Anders Linder och Erik Thyselius intervjuar aktuella fackboksförfattare under bokmässan i Göteborg. Alla intervjuer sänds textade och kan även ses fritt på Axess Play.

Where Is Life Science Heading In The Future?

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Engelsbergsseminariet 2017: Nationer, stater och imperier

Utvalda föredrag från ett tvådagars seminarium på Engelsbergs bruk 8-10 juni 2017, med titeln: Nation, State and Empire.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast