VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Skevt när SVT försöker sätta bilden av sina kritiker

”Hur gick det till när du gjorde konkurs? På två sätt. Dels undan för undan och dels plötsligt.”

Jag påminns om passagen ur Ernest Hemingways Och solen har sin gång när jag läser om förtroendetappet för public service. Den första rapporten för i år om att tilliten sviktade för SVT var i Förtroendebarometern. Den andra kom häromdagen i SOM-institutets årliga undersökning. I den sistnämnda är förtroendeförlusten störst bland yngre och personer som anger sig själva som ”klart till höger” på den politiska skalan. Bland de som identifierar sig som ”klart till vänster” är minskningen endast några procentenheter.

En inte särskilt djärv tolkning av undersökningen är att graden av förtroende för SVT starkt korrelerar med var på det politiska spektrumet tittaren befinner sig. För ett mediebolag som gör anspråk på att vara ”till för alla” borde varningsklockorna ringa högt.

Hur väljer då SVT att skildra denna utveckling? I ett nyhetsinslag intervjuar en reporter flera olika människor i Uppsala om deras inställning till public servicebolaget (cirka 12 minuter in). Samtliga intervjuade uppger att de har förtroende för SVT. Undantagen är en medelålders man som menar att det blivit mer av ”förnedrings-tv” – och en avhoppad sverigedemokrat som gått över till Alternativ för Sverige (AFS).

SD-avhopparen ges relativt stort utrymme att lägga ut texten om anledningarna till hans bristande förtroende för SVT. Men fanns det verkligen ingen i hela Uppsala som kunde formulera en mer representativ och välformulerad kritik mot SVT än någon från ett nystartat extremistparti? Gillar man inte public service är man sannolikt en ytterkantsfigur vars rejäla mage dessutom är värd en särskild inzoomning. Det är åtminstone den bild som inslaget (oavsiktligt eller inte) ger av dem som saknar förtroende för SVT.     

I rättvisans namn ska tilläggas att inslaget följdes av bland annat en debatt mellan förre SR-medarbetaren Jörgen Huitfeldt (nu på nättidningen Kvartal) och SVT:s programdirektör Jan Helin (cirka 16.30 minuter in). Huitfeldt, med sin mångåriga bakgrund inom public service, redogjorde klart och tydligt varför han trodde att förtroendet för SVT sjunker. Helin, tidigare chefredaktör för Aftonbladet, hänvisade bland annat till medieforskning och att journalistiken är ett ”hantverk” som svar på kritiken.

SVTs vd Hanna Stjärne har också kommenterat det sjunkande förtroendet. Tyvärr verkar hon inte riktigt ta utvecklingen på allvar. Innehållet från de båda undersökningarna tonas ned eftersom de visat på olika resultat mellan olika åldersgrupper (i senaste Förtroendebarometern sjönk förtroendet bland äldre, men inte bland yngre). Dessutom sjunker förtroendet för alla medieföretag i mätningen från SOM-institutet, vilket Stjärne anser vara en förmildrande omständighet.

När man ser inslaget från Uppsala och lyssnar på Helins och Stjärnes retorik, är det tydligt att den rådande attityden inom SVT inte tillåter tanken att förtroendetappet faktiskt kan bero på brister i själva rapporteringen – det vill säga interna faktorer. Problemen måste komma utifrån.

Mot den bakgrunden blir ”den högerextrema väljaren” tydligen lockande att skjuta in sig på som huvudorsak till det minskande förtroendet. SVTs förhållningssätt är egentligen inte förvånande – precis som alla andra organisationer vill man kunna sätta bilden av sig själv. Varför skulle ett företag agera efter en annan logik bara för att det råkar vara ett public servicebolag?

Att rasistiska sidor och högerextrema Facebookgrupper vräker skit och vrövel över public service får inte bli en ursäkt för att inte gå till botten med varför SVT tappar i förtroende. Oviljan till ärlig självkritik utgör sannolikt på sikt det enskilt största hotet mot public service som vi känner den i Sverige.  

I mitten av 2000-talet befann sig brittiska BBC i en liknande situation som SVT gör idag. För att möta kritiken valde public servicejätten att tillsätta en utredning om hur programbolaget förhållit sig, och borde förhålla sig i framtiden, till begrepp som saklighet och opartiskhet. Resultatet blev rapporten ”From See-Saw to Wagon Wheel” som släpptes 2007. Därutöver har BBC låtit sig själva bli utvärderade om hur de rapporterat i en rad olika ämnen; näringsliv, den arabiska våren, landsbygdsfrågor med mera.

SVT brukar själva lyfta fram BBC som ett föredöme. Varför inte också ta efter på denna punkt? 


Kungliga slott

Kungliga slott är långt mer än bara byggnadsstil. Arkitekturen är ett språk som talar om anspråk på storhet. Ludvig XIV är ett med sitt praktfulla Versailles. Maria Theresia skapade ett självporträtt när hon byggde ut sitt Schönbrunn. Men bakom de pampiga fasaderna finns också slott som röjer de kungligas behov av ett privatliv. Kina slott blev en tillflyktsort på Drottningholm. The Royal Pavillion i Brighton var ett excentriskt gömställe för en prins som avskydde hovlivet i London.

En ny bok

I programserien ”En ny bok” intervjuar programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke forskare och författare som medverkat i antologier och essäsamlingar utgivna av Axel och Margaret Ax:son Johnson stiftelse.

Sverige och tilliten

Polisorganisationen är starkt kritiserad och massavhopp av erfarna poliser är ett faktum. Domstolarna har långa väntetider för hanteringen av brottmål. I storstadsområden är den organiserade brottsligheten stark. Håller den starka tillit som funnits i Sverige på att undergrävas och ökar den upplevda otryggheten i landet? Vad bör i så fall göras?

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast

Images of Sweden - Vienna

Historiska och nutida perspektiv från Österrike

Sedan trettioåriga kriget då Gustaf II Adolf beordrade en fullskalig invasion av Tysk-romerska riket har Österrike och Sverige haft nära om än inte alltid vänskapliga relationer.

Nobel Center - tillgång eller katastrof?

Med anledning av planerna att uppföra ett Nobelcenter på Blasieholmsudden arrangerar Svenska byggnadsvårdsföreningen och Urban City Research/Ax:son Johnsonstiftelsen, ett öppet seminarium om platsens historia och dess kulturhistoriska värden. Seminariet vänder sig till alla som är intresserade av att veta mer om Blasieholmsudden idag och i framtiden.

Den kungliga trädgården

Susanna Popova samtalar med forskare kring kungliga trädgårdar. Seminarium från Drottningholm, 6 maj 2015.