VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Boris bättre än Blue Labour

"Det får vara slut med politiskt experimenterande nu." Så inleder den fritänkande socialdemokraten Andreas Henriksson ett intressant inlägg på Facebook, där han listar 19 punkter för ett svenskt "Blue Labour". Begreppet myntades för tio år sedan av den brittiske akademikern och överhusledamoten för Labour, Maurice Glasman, som efterlyste en omläggning av vänsterns social- och kulturpolitik i konservativ riktning. Den gruppering inom Labourpartiet som kallar sig Blue Labour arbetar under devisen "Arbete. Familj. Gemenskap." och argumenterar för att sätta relationer och ansvar i politikens centrum. En annan beskrivning lyder "family, faith and flag". På sin hemsida säger sig Blue Labour ha mött ett kraftigt ökat gensvar under 2019, men det har inte precis gjort några avtryck på Labour under Corbyn som drivit på hårt i ungefär rakt motsatt riktning.

Detta slutade dock i en stjärnsmäll i valet den 12 december. Trots nio år av torystyre, åtstramningspolitik och interna konservativa konvulsioner gick Labour kraftigt tillbaka och förlorade valkretsar som tidigare varit så säkra att man tagit för givet att de skulle tas hem av partiet även om dess kandidat hade varit en cykel. Sällan har ett partiledarskap blivit så grundligt underkänt.

Väljarna vill uppenbarligen inte ha den opatriotiska och politiskt korrekta statssocialism som Corbyn och Labourpartiet förkroppsligar. Det borde vara kanonläge för kursomläggning och skördetid för Blue Labour. Ändå tycks det avlägset. Dels utgör Blue Labour en begränsad om än tapper skara i ett parti som på senare år fyllts på med unga, radikala och urbana aktivister med föga förståelse för livet i traditionella arbetarmiljöer, dels har tories under Boris Johnson lagt om kurs på ett sätt som tar vinden ur seglen för Blue Labour. Det handlar inte om att han skulle ha svalt Maurice Glasmans idéer med hull och hår - jag vet inte ens i vad mån Johnson är påläst om Glasman - men han har visat sig vara lyhörd för stämningarna bakom.

Ungefär samtidigt som Glasman lade fram sina idéer - i protest mot New Labous kulturliberalism och marknadsvänlighet - kom en sorts motsvarande reaktion från konservativt håll, som förkroppsligades av Philip Blond och hans idéer om "Red Toryism". Blond tyckte också att modernitetskult och marknadsretorik hade blivit alltför dominerande och att man borde satsa på gemenskaper och ömsesidighet i stället. I motsats till Blue Labour fick han visst genomslag i sitt parti, vilket bland annat tog sig uttryck i David Camerons budskap om vikten av "Big society": ett starkare civilsamhälle. Fast det visade sig svårt att gå från ord till handling i politiken och stimulera civilsamhället uppifrån. Big Society tonade snart bort som politiskt projekt.

Johnson är säkerligen för ett starkare civilsamhälle. Men han är inte en teoretiker och ideolog som Glasman och Blond, och han är en bättre politiker än Cameron, så han lägger krutet på konkreta budskap som upplevs vara genomförbara och svarar mot den patriotism, den efterfrågan på ansvar och balans och den känsla av att ha blivit lämnad i sticket som många britter uppenbarligen känner. Resultatet är en eklektisk men effektiv blandning av höger och vänster: ja till Brexit i kombination med en starkt positiv framtidsbild av Storbritannien, ökad kontroll av invandringen i kombination med budskap om att man ska förbli en öppen och frihandlande nation, ja till partnerskap mellan stat och näringsliv men utan ambitioner att styra och ställa med företagen, ingen aversion mot den offentliga sektorn men fokus på statliga kärnverksamheter som polis, sjukvård och infrastruktur, höjda minimilöner men inte höjda skatter. Hur framgångsrikt det kommer att bli kan ingen veta i dag (och beror dessutom på om det blir de goda eller mindre goda sidorna i Johnsons personlighet som får dominera) men som budskap är det tydligt och begripligt. Det är dessutom fritt från beskäftiga åtgärder som gör det svårare för människor att efter eget huvud ägna sig åt arbete, familj och gemenskap; det lämnar människors vardagsliv i fred.

Johnsons program är mer marknadsvänligt och mer statligt än vad Glasman och Blond vill se. Men det relaterar till, om inte alla, så flera av de stämningar som de båda har identifierat. Man kan resa både en och två invändningar men det är inte svårt att se attraktionskraften. För svenska partier som vill komma loss ur de senaste årens stagnation och skyttegravskrig finns här en hel del att intressera sig för. Både Blue Labour och Red Toryism har inslag som är väl värda att studera och inspireras av, men som underlag för praktisk politik tror jag att Johnsons patriotiska pragmatism kan visa sig vara strået vassare.

 

 


Boken, läsandet och fattningsförmågan

Berättandet och läsandet har genom historien fyllt en central roll för människans liv. Just nu förändrar digitaliseringen berättandet och läsandets förutsättningar i grunden.

En ny bok

I programserien ”En ny bok” intervjuar programledarna Mats Wiklund, Erik Thyselius och Katarina O’Nils Franke forskare och författare som medverkat i antologier och essäsamlingar utgivna av Axel och Margaret Ax:son Johnson stiftelse.

Where Is Life Science Heading In The Future?

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast