VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Ge den kommunala polisen en chans – innan det är för sent

kommunalpolis.jpg

Förbudet mot kommunala poliser underminerar statens legitimitet. Foto:Kenny_lex (Creative Commons)

2015 hjälpte jag domare Krister Thelin med underlaget till en Timbrorapport (”Med polisen i centrum” 2016) som analyserade vilka följder som var att vänta av den polisreform som precis hade rullats ut i januari samma år. Även om ingen som då förespråkade reformen vill låtsas om det idag så var ett av de bärande argumenten för centraliseringen att detta skulle föra polisen ”närmare medborgarna”.

Garanten för framgång var de så kallade ”medborgarlöftena”, i praktiken icke-bindande avtal mellan polis och kommun och således värdelösa som verktyg för att öka tryggheten på lokal nivå. (I möte med nyckelpersoner på dåvarande Rikskriminalen förblev det oklart för mig hur denna mekanism de facto skulle leda till en bättre polisnärvaro lokalt. Kanske var det inte särskilt tydligt för dem heller, även om tron fanns där).

Detta insåg Krister Thelin och slutsatserna i rapporten blev därefter: reformen skulle leda till en organisatorisk kökkenmödding och i dess spår följa allt färre uppklarade brott och en ökad brottslighet. Från polisledningens håll skulle man bedyra att den inledande röran var temporär. I takt med att kaoset fortsatte skulle retoriken ändras till att det nu var för sent att backa. Med tiden skulle problemen vara så allvarliga att ingen orkade bry sig om vad som var syftet med reformen från början. Ett kraftigt uppsving för säkerhetsbranschen kunde väntas. Ungefär så.

Krister Thelin skrev även om reformen i Axess Magasin nr. 1/2015, vars temadel handlade om huruvida omorganisationen verkligen skulle föra polisen närmare medborgarna (se seminarium här och här).     

Fem år senare är det bara att konstatera att rapportens profetiska anslag stämmer rätt väl med hur det sedan blev.

Som ett alternativ till centraliseringen förordade Krister Thelin i stället att kommunerna skulle ges rätten att anställa egna poliser, så som det fungerar i många andra Europeiska länder (Frankrike, Spanien, Tyskland med flera).

På så sätt skulle de folkvalda ha en reell möjlighet att styra den lokala polisverksamheten på ett sätt som idag inte är möjligt – kommunpolitiker får inte enligt lag anställa egna poliser. Om en medborgare känner sig missnöjd med polisnärvaron i sitt närområde är han eller hon i praktiken förvisad till justitieminister Morgan Johansson (S), som i regel är en rätt upptagen man.   

Så vad göra? I Stockholm, Göteborg, Malmö och snart sagt varje medelstor (och mindre) stad i Sverige har kommunerna anställt egna ordningsvakter. I praktiken ett slags kommunalisering av lokalpolisen ”bakvägen”. Ordningsvaktsfrågan visar hur fort utvecklingen har gått: 2016 sågs praktiken som suspekt. Idag är den, vågar jag hävda, kutym.

Även om ”privata” kommunpoliser inte är en optimal lösning är det inte svårt att förstå lokalpolitiker och medborgares frustration. I Göteborg har Förvaltningsrätten avslagit de styrandes önskan om att utöka det område inom vilket ordningsvakter får patrullera eftersom det inte är förenligt med svensk lag. Att området plågas av otrygghet och kriminalitet håller domstolen förvisso med om – men så som lagen tolkas är det polisen och inte ordningsvakternas uppgift att stå för lag och ordning. Staden kommer att överklaga fallet till Kammarrätten.

Fallet illusterar hur rådande lagstiftning (om domen står sig) nått vägs ände om vi inte vill att själva fundamentet för statens legitimitet, förmågan att skydda dess medborgare, ska fortsätta att vittra sönder. Vad är då lösningen? Ett steg i rätt riktning är att ge kommunerna möjlighet att göra det jobb som staten visat sig oförmögen att göra. Det är dags för en kommunal polis.    


Boken, läsandet och fattningsförmågan

Berättandet och läsandet har genom historien fyllt en central roll för människans liv. Just nu förändrar digitaliseringen berättandet och läsandets förutsättningar i grunden.

En ny bok

I programserien ”En ny bok” intervjuar programledarna Mats Wiklund, Erik Thyselius och Katarina O’Nils Franke forskare och författare som medverkat i antologier och essäsamlingar utgivna av Axel och Margaret Ax:son Johnson stiftelse.

Where Is Life Science Heading In The Future?

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast