VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Det behövs ingen ny fastighetsskatt för att Djursholmarna ska få betala

Jag nickar ofta instämmande när Expressens Anna Dahlberg skriver men dagens entusiastiska plädoyer för fastighetsskatt är tyvärr ingen fullträff. Att EU skulle straffa Sverige för vi inte inför en skatt som medborgarna avskyr och EU inte har med att göra är en mycket långsökt tanke och ojämlikheten i den löpande beskattningen är inte riktigt fullt så hemskt som Dahlberg föreställer sig.
 
Hon skriver: "Den som äger ett ruckel i Dorotea betalar samma avgift på 8 349 kronor som den som äger en mångmiljonvilla i Djursholm." Men nej, så är det inte. De allra flesta som äger småhus i Stockholms län betalar nog de 8 349 kronorna, för i år kickar den nivån in för alla som har hus som är taxerade till drygt 1,1 miljoner. Men marknaden i Dorotea ser litet annorlunda ut. Villan på Skolgatan, som ligger på Hemnet för närvarande, har ett utgångspris på 450 000 kr (nedsatt från 550 000) och en fastighetsavgift på 2 970 kr per år. Och det utan att se ut som något ruckel. Det finns en värld utanför storstäder och universitetsorter också.
 
Man kan förstås tycka att det är fel att en radhusägare i Nacka ska betala lika mycket i årlig fastighetsavgift som den som har ett hus i det så märkligt förhatliga Djursholm. Men om ni erinrar er det gamla systemet så kännetecknades det bland annat av att den lärare eller sjuksköterska som hade radhus i Nacka fick betala väldigt mycket högre fastighetsskatt än den kollega som bodde i ett likadant hus i Grästorp eller Mönsterås (och dessutom hade köpt sin bostad till betydligt lägre pris än i Nacka).
 
Löpande beskattning av människors hem är helt enkelt ingen speciellt civiliserad form av skattepolitik hur mycket ekonomer och EU-byråkrater än älskar den. Skatt på värdestegring är en annan historia, principiellt sett, och redan i dag kan de som avskyr Djursholm gotta sig åt att reavinstskatterna där ligger astronomiskt mycket högre än i Dorotea. Om detta sedan är bra för flexibiliteten på bostadsmarknaden är en annan historia.


På agendan

På agendan är Axess TV:s nya programserie där politiken möter forskningen och Lars Adaktusson är programledare.

Boken, läsandet och fattningsförmågan

Berättandet och läsandet har genom historien fyllt en central roll för människans liv. Just nu förändrar digitaliseringen berättandet och läsandets förutsättningar i grunden.

En ny bok

I programserien ”En ny bok” intervjuar programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke forskare och författare som medverkat i antologier och essäsamlingar utgivna av Axel och Margaret Ax:son Johnson stiftelse.

Where Is Life Science Heading In The Future? 2018

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast