VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Vem blir på gott humör av SCB?

SCB:s decembermätning tas säkert emot med viss lättnad av Socialdemokraterna. Deras 26,3 procent är visserligen det lägsta stöd som SCB har uppmätt för partiet, men det är högre än hos andra institut och för andra partier. S-nivån har ofta varit relativt hög hos SCB och man kan undra hur väl Socialdemokraternas tunga senhöst har fångats upp i denna undersökning, men partiet är säkert inte så kinkigt när det gäller goda nyheter.

Det mer remarkabla är SD:s uppgång till 22,6 procent: klart högre än någonsin förut (och drygt fyra procentenheter högre än för Moderaterna). Jämfört med valet kan partiet också glädja sig åt att man utövar dragningskraft i alla riktningar utom Miljöpartiets.Till och med Vänsterpartiet har enligt SCB bidragit med en nettoström på 0,2 procentenheter. Det allra största flödet kommer dock från just M, som tappat 2,3 procentenheter netto. Moderaternas politikomläggning må ha skett men trovärdigheten har inte hunnit i kapp och partiet är fattigt på egna profilfrågor med stark dragningskraft i rådande stämningsläge. Omläggningen av migrations- och kriminalpolitiken har varit helt nödvändig, men när den ekonomiska politiken är utanför fokus riskerar man att hamna i SD:s skugga.

Samtidigt kan Moderaterna glädjas åt att man går fram jämfört med ökenresultatet i maj. Läget är svårt men inte hopplöst.

Liberalerna landar på 4,1 procent och lär säkert fästa större vikt vid detta än att felmarginalen anges till plus/minus 0,4 procentenheter. Även om det inte är statistiskt säkerställt att man ligger över kvalgränsen känns det säkert väldigt mycket bättre med 4,1 än med 3,7 procent som i SCB:s majmätning. En kontrast till denna beskedliga men moralstärkande signal finns dock i analysen av väljarflödena mellan valet 2018 och den aktuella mätningen. Där framgår att L har tappat väljare åt alla håll: Till M. Till C. Till KD. Till SD. Tappet till M+KD+SD är 1,2 procentenheter, tappet till C 0,4 procentenheter, vilket ger en fingervisning om vad en stor grupp tidigare L-väljare tycker om Jöken, men framför allt får L besked om att partiet fortfarande står otydligt inför väljarna och saknar dragningskraft. På något sätt känns det typiskt att partiet sedan SCB-mätningen i maj har sin enda nettorörelse i form av ett tapp till "vet ej". Nyamko Sabuni behöver lägga ut en begripligare kurs.

Från skygglappar till skyddsvästar

ambulans.jpg

Ambulans i Uppsala. Foto: Wikpedia

När SVT Nyheter helt sakligt meddelar att Stockholms region utreder inköp av skyddsvästar till ambulanspersonal inser man att väldigt mycket har hänt sedan debatten om ”no-go”-zoner.

2015 intervjuade Paulina Neuding Ambulansförbundets dåvarande ordförande Henrik Johansson om det allt grövre våldet mot blåljuspersonal i framförallt utanförskapsområdena: jämfört med början på 1990-talet hade våldet både ändrat karaktär och blivit allt mer utbrett.

Då var fortfarande den svenska samhällsdebatten fixerad vid vilka ord och begrepp som var ok att använda för att beskriva förhållandena i våra förorter. ”No-go zon” var definitivt ett ”no-go”-ord för många journalister och skribenter. 2017 intervjuade Neuding nuvarande ordförande för fackförbundet, Gordon Grattidge, som konstaterade att våldet mot blåljuspersonal fortsatt var grovt och ett ökande problem. Införandet av skyddsvästar var en åtgärd som Ambulansförbundet länge drivit.

Som jag minns det var debatten då fortfarande mer eller mindre upptagen vid beskrivningen av verkligheten snarare än verkligheten i sig (och är så fortfarande, om än att det nu är ”Sverigebilden” som står i fokus).

Neudings intervjuer med Ambulansförbundet togs inte emot väl av alla. Vad hade hon för motiv, egentligen? Handlade inte intervjuerna om att svårtmåla förorten, egentligen? Visst var detta illa förtäckt opinionsbildning för ett visst parti, egentligen?    

Sedan dess har en del hänt. Den epistemologiska debatten om huruvida det finns eller inte finns ”no-go”-zoner har sedan länge drunknat i dånet från gängens bombdåd och publika avrättningar av varandra och förbipasserande.

Ett exempel på hur snabbt normaliseringen av en i grunden onormal situation har gått: i går rapporterade SVT Nyheter Stockholm om att regionen funderar på att följa Uppsalas exempel och köpa in skyddsvästar till ambulanspersonalen. Finanslandstingsråd Irene Svenonius konstaterar sakligt att orsaken är det kraftigt ökade våldet mot ambulanspersonal – 40 procent av de anställda vittnar om att de utsatts för hot och våld. Inslaget är på knappt 40 sekunder. Mer tyngd än så ges inte nyheten.      

Att det fanns de som uppfattade Neudings intervjuer med Ambulansförbundet som kontroversiella framstår som, om möjligt, ännu mer obegripligt i dag.     

Revansch för AKK i Leipzig

akk.jpg

AKK. Foto: Patrick Büttgen (Wikimedia Commons) 

AKK:s offensiva tal på CDU:s partikongress i Leipzig överraskade alla och fick stående applåder av delegaterna. Till och med utmanaren Friedrich Merz såg sig tvungen att berömma sin partiledare från talarstolen. Innebär detta en vändpunkt för AKK?

Utgångsläget för Annegret Kramp-karrenbauer (AKK) inför kongressen var dåligt: CDU har backat kraftigt, eller mycket kraftigt, i nästan samtliga delstatsval som hållits under året (enda undantaget är Bremen där CDU ökade 4,3 procentenheter). Efter katastrofvalet i Thüringen, där CDU backade 11,8 procentenheter, gick Merz ut och beskrev Merkelregeringens arbete som ”skitdåligt” (”Grottenschlecht”) – ett ordval som väckte häftig kritik inom CDU. Merz kritik från sidlinjen av GroKo, idélösheten inom CDU och Angela Merkel har så klart implicit också varit riktad mot AKK.

I takt med att det fortsatt gått dåligt för partiet har flera personer pekats ut som möjliga utmanare till AKK, bland andra hälsominister Jens Spahn och Nordrhein-Westfalens ministerpresident Armin Laschet. Dessutom driver ungdomsförbundet Junge Union att kanslerkandidaten ska väljas av medlemmarna och inte partiombuden – i praktiken ett misstroende mot AKK.

För AKK stod alltså väldigt mycket på spel. I sitt öppningstal, som varade 90-minuter, gick hon på offensiven mot sina kritiker. Efter att ha idkat viss självkritik beskrev hon sin vision för CDU:s politik: det räckte inte längre med att lappa och laga Tyskland – kristdemokratin måste åter bli en ”framtidsverkstad”. AKK riktade sedan udden, utan att nämna några namn, mot de som kritiserat Merkel och Merkeleran (det vill säga Merz).

Om partiet inte var berett att följa den väg AKK stakat ut så var det tid att säga det nu: ”Låt oss då tala ut idag. Låt oss då också i så fall avsluta detta idag. Här och nu och i dag.”

Talet möttes av rungande applåder i hela sju minuter. Merz, som också han applåderat entusiastiskt, hyllade sedan AKK för hennes ”stridslystna, modiga och framåtblickande” tal. ”Vi är lojala med vår ordförande, vår partiledning och vår förbundsregering”, intygade Merz och varnade för att CDU inte fick bli som SPD, ett parti som präglades av ”strukturell illojalitet”. Han höll dock inte med om AKK:s kritik mot konservativa Werte Union – delar man CDU:s värderingar är det inte rätt att utesluta en grupp.   

Merz plötsliga utfall av lojalitet med AKK och förbundsregeringen har knappast undgått elaka kommentarer i sociala medier.

Från att ha varit nere på nio verkar AKK ha rest sig upp. Nu är det hon och inte hennes motståndare som har initiativet. Frågan är hur detta momentum kommer att användas och hur länge det dröjer innan nästa kritikvåg kommer. CDU:s grundläggande problem är, trots allt, alltjämt olösta. Men till dess får AKK pusta ut.  


Boken, läsandet och fattningsförmågan

Berättandet och läsandet har genom historien fyllt en central roll för människans liv. Just nu förändrar digitaliseringen berättandet och läsandets förutsättningar i grunden.

En ny bok

I programserien ”En ny bok” intervjuar programledarna Mats Wiklund, Erik Thyselius och Katarina O’Nils Franke forskare och författare som medverkat i antologier och essäsamlingar utgivna av Axel och Margaret Ax:son Johnson stiftelse.

Where Is Life Science Heading In The Future?

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast