VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Byggare Boris efterkrisprogram

johnson.jpg

Boris Johnson förkunnar sitt efterkrisprogram på fri vers av staten-och-kapitalet-modell. Grandiosa investeringsprogram har havererat förut, men det finns onekligen behov, och man kan inte klaga på vare sig schwung eller ambitionsnivå. This is the act to follow under kommande år.

" ... it is time now not just for a New Deal but a Fair Deal for the British people

and we can do all this now partly because of the prudent management of the economy in the last ten years

but also because we are planning to invest now

when the cost of borrowing allows it

and when the returns are greatest

because that is the way both now and in the medium term to

drive the growth, to fuel the animal spirits and the long-term business investment

on which our future prosperity depends

my friends I am not a communist

I believe it is also the job of government to create the conditions for free market enterprise

and yes of course we clap for our NHS

but under this government we also applaud those who make our NHS possible

our innovators

our wealth creators

our capitalists and financiers

because in the end it is

their willingness to take risks with their own money that will be crucial for our future success ... "

Pandemin, populismen och paradoxerna

I dag hade jag glädjen att leda ett webbinarium med Nicklas Berild Lundblad och Katarina Barrling på temat "Kontrollsamhälle i kris". Det handlar förstås om pandemin men inte om hur den bäst ska bekämpas utan om vad den gör med vår syn på världen. Det blev ett riktigt bra samtal som snart kommer att finnas tillgängligt på Youtube och så småningom på Axess TV.
 
Som del av förberedelserna läste jag Ivan Krastevs lilla bok Är morgondagen redan här? Hur pandemin förändrar Europa (Daidalos, 2020) för att få litet uppslag till frågor, men jag blev tyvärr besviken. Krastev har snabbt blivit oerhört uppburen, och det på goda grunder, men den här gången har han varit alltför snabb med att komma till tryck. Här finns intressanta observationer, men mycket är halvtänkt och ofärdigt. En del recensenter beskriver detta positivt som prövande och utmanande” men jag tycker att vagt och antytt ofta vore mer träffande.
 
Krastev har en bra poäng när han pekar på att populismen inte har skördat några lagrar under krisen och menar att det beror på att människor fungerar olika under rädsla respektive oro. I sjukdomens akuta skede är man rädd och vill bli skyddad av dugliga krafter inom politik och expertis; populistiska framgångar bygger i stället på mer diffusa olustkänslor och frustrationer hos medborgarna som populisterna förmår artikulera och exploatera. Detta skulle betyda att populismens skördetid kan komma när den mest akuta sjukdomsfasen är över och uppmärksamheten glider över till de svåra ekonomiska konsekvenserna av sjukdomsbekämpningen. När konkurserna och arbetslösheten tar över dagordningen blir det annat ljud i skällan.
 
Den 86-sidiga skriften avslutas med sju "paradoxer” där några är slående medan andra drar åt det nebulösa hållet eller inte ens är paradoxer över huvud taget.
 
Välvilliga bedömare berömmer Krastev för att han låter frågetecknen hänga i luften och hellre vill stimulera till tänkande än göra tvärsäkra prognoser. En aningen krassare person skulle snarare gissa att han dels ville vara snabb och helst först med att sätta tonen i den mer filosofiska debatten om pandemin, dels ville nyansera de sju profetior som han lade fram i artikeln ”Seven early lessons from the coronavirus” hos European Council on Foreign Relations den 18 mars. Då såg han det som självklart att den stora staten skulle göra come back, nationalstaten stärkas på EU:s bekostnad och Kina plocka många poäng på USA. Nu är han av förklarliga skäl mindre säker på sin sak, och det länder honom till heder att han reviderar sina spådomar inför öppen ridå. Det finns både politiker och experter som gärna finge följa hans exempel.
 
Nicklas Berild Lundblad pekar på att pandemin inte låter sig kalkyleras på samma sätt som andra risker. Vi vet helt enkelt för litet och måste acceptera att beslut får lov att fattas under genuin osäkerhet. Prognoserna om framtiden blir ännu svajigare än vanligt, men det hindrar verkligen inte att vi diskuterar vilka möjliga vägar som står till buds. Eller att vi som goda demokratiska medborgare tänker noga igenom vad vi vill.

Befängt att likställa vattenskotrar med mopeder!

skoter.jpg

Foto: News Øresund – Johan Wessman

Med sol och värme kommer bad och vattenlekar. Men allt är inte så härligt som det låter. Olyckorna med vattenskotrar ökar runtom i landet och från flera håll önskas nu regelskärpning. Med rätta.

En vattenskoter kan komma upp i hela 130 kilometer i timmen. Ändå likställs den med en moped som når högst 45 km/h. Är vattenvägen så mycket säkrare än den vanliga vägen?

Nej. Det visar statistiken. Flera olyckor har inträffat och många vill nu skärpa regelverket så att det inte räcker med att ha fyllt 15 år för att få köra vattenskoter. I Helsingborg har man infört regeln om att man inte längre får köra närmare än 300 meter från en badstrand. Stockholm stad vill öka pressen på regeringen med körkortskrav och höjd åldersgräns till 18 år.

Eventuell förändring är upp till regeringen och infrastrukturminister Tomas Eneroth pekar på att ansvaret i första hand ligger hos föraren (och deras föräldrar, om de är unga). Men eftersom det inte tycks räcka säger han till Sveriges Radio (23/6) att han är beredd att driva frågan och införa ett förarbevis för körkort. Bra!

Körkort är den vettigaste vägen att gå och borde införas så snart som möjligt. Då får man nämligen något att förlora om man missköter sig. Vattenskotrarna har en olycksdrabbad historia. Det är så sent som i fjol som 15-årsregeln infördes. Men när den inte visat sig räcka är det bra att man är öppen för regeljusteringar som kan garantera mer vattenvett och sommarfrid för alla.


Boken, läsandet och fattningsförmågan

Berättandet och läsandet har genom historien fyllt en central roll för människans liv. Just nu förändrar digitaliseringen berättandet och läsandets förutsättningar i grunden.

En ny bok

I programserien ”En ny bok” intervjuar programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke forskare och författare som medverkat i antologier och essäsamlingar utgivna av Axel och Margaret Ax:son Johnson stiftelse.

Where Is Life Science Heading In The Future? 2018

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast