VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Varna shejker och imamer för corona

...
Nya uppgifter visar att svensksomalier är en särskilt drabbad grupp av coronaviruset. Per Brinkemo råder svenska myndigheter hur man bättre kan nå ut med samhällsviktig information under rådande kris.

När väl omfattningen av corona-pandemin sjunkit in i medvetandet var min första tanke: Måtte informationen om allvaret i detta virus nå alla boende i Sverige. Inte bara dem med djupa rötter i landet, men också alla de som kommit som asylsökande de senaste åren, både dem med och utan uppehållstillstånd.

Risken var överhängande att så inte skulle ske, av minst två skäl – språkliga och kulturella. Skulle informationen inte nå ut i tid riskerades onödig död och att smittan skulle få en etnifierad dimension.

Jag hoppades på det bästa.

Nu har uppgifter kommit om att svensksomalier är en särskilt drabbad grupp. SVT rapporterade häromdagen att i Stockholm är 6 av 15 i döda i covid-19 svensksomalier. Det är en procentuellt ofattbart hög siffra med tanke på hur förhållandevis få somalierna är i Sverige.

I skrivande stund har det totala antalet döda i landet nu närmat sig 40 individer. Exakt hur många svensksomalier som drabbats är i dagsläget oklart. Expressen gör gällande att en stor andel är utlandsfödda. Flera i personalen på ett Stockholmssjukhus beskriver för tidningen hur andelen utrikesfödda är hög bland dem som just nu vårdas på vård- och intensivvårdsavdelningarna.

Det är för tidigt att dra några förhastade slutsatser men jag fruktar att min initiala oro kommer visa sig vara befogad.

När den svenska regeringen och expertmyndigheter informerar om pandemin, ger råd och vägledning om hur man ska bete sig kan man utgå från att en förhållandevis stor andel av befolkningen inte nås av budskapen. Många utlandsfödda följer överhuvudtaget inte svenska medier. Primärt för att man inte tillräckligt väl behärskar det svenska språket. Politikers och myndighetspersoners språkval ligger dessutom ofta på en väldigt abstrakt nivå som förutsätter både habil språklig förmåga men därtill både kulturell kompetens och tillit till myndigheterna.

Låt mig ta ett exempel kring den kulturella aspekten:

När jag arbetade i Rosengård blev jag uppringd av en reporter på SVT som berättade att få utlandsfödda kvinnor gick på mammografi-undersökningar. Sjukvården skulle därför satsa på bussar med nödvändig utrustning. De skulle köra runt till invandrartäta områden för att förenkla för kvinnor att låta sig undersökas. Frågan från reportern löd; ”Tror du kvinnorna kommer till mammografin nu?” ”Nej, inte i någon högre omfattning”, var mitt svar. "Skälet till att man inte går på dessa undersökningar är sannolikt primärt kulturell. I Sverige har vi vant oss vid preventiv vård. Sådan är mycket sällsynt runt om i världen. Man går till sjukhuset när man är sjuk. Varför uppsöka ett innan man upplever sig drabbad?”

Det är alltså frågan om att vi i Sverige socialiserats till att förstå vad preventiv (liksom frisk-) vård är. Det är en fråga om kultur, inte natur.

I fallet med corona-smittan tillkommer ytterligare faktorer som samvarierar med andra. Dels är trångboddheten i många delar av utanförskapsområdena enormt mycket större än vad gemene svensk inser. Det är svårt att hålla en smittad individ i karantän. Dels är många präglade av en kollektivistisk kultur där var och en i vått och torrt ställer upp för de andra. Är en individ sjuk samlas släkten till stöd för den sjuke. En vacker tanke, oftast. I den här situationen – livsfarlig.

För att råda bot på den bristande informationen till delar av Sverige har nu flera medier låtit publicera information om coronasmittan på en rad olika språk. Ett vällovligt initiativ. Men de allra flesta i målgruppen hittar inte dit eftersom man inte har någon som helst vana att läsa Expressen, Aftonbladet eller någon annan svensk tidning. Dessutom är det skriftlig information vilket i sig tenderar bli ett problem för en ansenligt stor grupp människor. Den muntliga informationen fungerar oftast bättre. Det talade ordet är den primära informationskanalen i många av de länder varifrån asylsökande kommer.

Ytterligare en aspekt är att det inom vissa religiösa schatteringar finns en Inshallah-kultur. En predestinationsövertygelse. Det som sker det sker. Vare sig jag dör eller överlever är det för att gud önskar så. Hur man kommer åt den vet jag inte. Men om jag ändå fick ge några råd till svenska myndigheter skulle jag rekommendera följande:

1. Kontakta nyckelpersoner i de olika etniska grupperna, till exempel shejker och imamer som röner stort förtroende i sina grupper. Inpränta i dem allvaret och uppmana att ge korrekt information till sina medlemmar.

2. Uppmana ledande gestalter att förhindra att människor med sjukdomssymptom besöker kyrkor, moskéer och föreningslokaler och att man hellre har fler samlingar med färre individer än trycker ihop stora mängder människor på en och samma gång.

3. Identifiera de etniskt baserade webradiokanaler (många lyssnar på dem) som finns i Sverige inom olika språkfält. Säkerställ att korrekt information ges.

Om den tragedi vi idag alla är mitt uppe i dessutom ger upphov till än värre etniska spänningar är det inget annat än en tragedi. Man kan fastslå en sak; Det är i verklig kris som det mångkulturella samhällets hållbarhet på allvar prövas.

Per Brinkemo är författare och föreläsare med flera års erfarenhet om att sprida kunskap om hur klaner fungerar.

Axess magasin

Tema: Framtidstro

Det går åt rätt håll

En osynlig epidemi

Framtiden är din och min

Nu går vi på djupet

När frosten nalkas

Närhet spelar roll

Prata med alla

Staten krymper debatten

Undergången får vänta

Vi får ta oss tid

Vi får vänja oss

Ledare

Med monopolen i levande minne

Samhälle

En svensk intifada

 
Axess blog
 

Varning för coronani

Heder åt Janne Josefsson!

Staten och näringslivet behöver varandra

 
IMEDIA  

Ministerstyrets dilemma

Peter Wolodarski om Corona

Regeringen har det yttersta ansvaret

Peter Hjörne: tillit ger goda samhällen

 
Fysikern Ard Louis är troende medan regissören David Malone är ateist. Tillsammans försöker de utröna mening med vår existens. De tar hjälp av några av världens främsta forskare och filosofer.
Brittisk historia handlar inte bara om de rika och berömda. I den här dokumentärserien får vi möta vanliga människor som levde under dramatiska tider. Bland dem: en skarprättare från Tudorepoken, en viktoriansk tändsticksflicka, en stråtrövare från den Georgianska tiden och ett barn som överlevde blitzen under andra världskriget.
Den danska dramaserien Matador utspelas i småstaden Korsbæk på Själland. När änkemannen och handelsresanden Mads Andersen-Skjern anländer dit inser han att näringslivet stagnerat. Han beslutar sig för att öppna eget.
Många av ComHems kunder har tyvärr blivit av med Axess TV ur utbudet. Vi beklagar ComHems beslut, men hänvisar till Axess TV via axess.se för endast 49 kr/månad.
Axess TV Axess TV Axess Live
07.00
Matador - Del 2 av 24: Grannen tvärs över gatan
Del 2 av 24. Mads Andersen-Skjern går till Korsbæk Bank för att låna pengar till etableringen av sin klädekipering Tøjhuset. Men han får nej av bankdirektör Varnæs som är god vän med Albert Arnese, innehavaren av konkurrenten Damernes Magasin. Mads ordnar fram pengarna på annat sätt och öppnar Tøjhuset.
07.50
Jakten på blod - Möjligheter och risker med konstgjort blod
Att blod räddar liv har vi länge tagit som en självklarhet. Men skandaler med förgiftade bloddonationer har fått många att känna sig osäkra på saken. För att skingra tvivlen arbetar nu forskare med att framställa säkert och artificiellt blod.
08.45
Konsten och friheten - dags för skilsmässa? - Axess panelsamtal 2020
Finns det politiska frågor som är så viktiga att de trumfar konstnärers rätt att vara fria? Går vårt samhälle mot ett mer begränsat klimat för kulturen? Vem är egentligen köpt och vem är fri? Inspelat på Folk och kultur i Eskilstuna 5 februari.
09.25
Royal Concertgebouw spelar Mahler - Mahlers fjärde symfoni dirigeras av Iván Fischer
Gustav Mahlers fjärde symfoni i g-dur framförs av orkestern Royal Concertgebouw, i konserthallen med samma namn i Amsterdam.
10.30
Om Sverige - Del 4 av 5: Staten och kommunerna
Del 4 av 5. Talare: Carl Hamilton – Ett svenskt dilemma: välfärdsstatens utmaningar, Hanne Kjöller – Fungerar sjukvården: vad får vi för pengarna?, Henrik Mitelman – Kostnaden för kommunerna blir en kostnad för staten: för oss alla.
13.50
Skådespelare om Shakespeare - säsong 3 - Del 2 av 6: F. Murray Abraham om Köpmannen i Venedig
Del 2 av 6. Shakespeare mötte troligen aldrig någon av judisk börd. Tre hundra år innan Köpmannen í Venedig skrevs blev England nämligen det första landet i Europa som förvisade sin judiska befolkning. Murray Abraham granskar antisemitismen i Europa under Shakespeares tid och hur Shylock framställdes som en typisk judisk skurk.
14.50
Penicillinets historia och framtid - En medicinsk revolution
När penicillinet upptäcktes hyllades det som en livräddare. Men idag är 70 procent av alla aggressiva bakterier resistenta mot penicillin. Det var en utveckling som dess upptäckare Alexander Fleming hade förutsett.
15.45
Kanadensiska dinosaurier - Vad kan dinosaurierna lära oss?
I denna dokumentär skildras renässansen för paleontologi i dagens Kanada och vad dinosaurer kan lära oss om klimatförändringar. Här berättas om enastående upptäckter av dinosaurer i provinserna Brittiska Columbia och Alberta.
16.40
Fyra kapitel ur brittisk historia - Del 3 av 4: Georgiansk tid
Del 3 av 4. Tony Robinson granskar den brittiska historien utifrån vanliga människors perspektiv. I detta avsnitt får vi bland annat ta del av hur en sjöman försökte få ihop det med en flicka från Tahiti. Vi stiftar bekantskap med en försäljare av gin som nåddes av lagens långa arm. Och så träffar vi en hungrig tjuvskytt med en listig plan.
17.30
Ku klux klan - så började det - Klanens skotska arv
Rasismen i den amerikanska södern formades av skotska nybyggare. Arkeologen och historikern Neil Oliver belägger deras samröre med Ku Klux Klan och dess terror som ännu är en del av regionens historia.
18.30
Svarta Havets hemligheter - Del 1 av 2
Del 1 av 2. En av världens största marina arkeologiska expeditioner inleds med upptäckten av ofattbart välbevarade skeppsvrak. Här inleds berättelsen om det unika och mystiska Svarta havet.
19.30
Att vara eller inte vara Shakespeare - Del 6 av 6 - säsong 3
Del 6 av 6. Wills sons konfirmation krockar med en stor prisutdelning: London Theatre Awards. Eftersom alla teatrar varit stängda på grund av pesten tror Will att han kan ha en chans att faktiskt vinna.
20.00
När religionen vill ta makten - Del 1 av 5: Vägen till jihad
Del 1 av 5. Den brittisk-pakistanske reporterns och filmaren Mobeen Azhar undersöker hoten mot fredliga och pragmatiska utövare av islam.
20.50
Kustarkeologerna - Del 1 av 3: Northumberland
Kustarkeologerna Tori och Alex följer Northumberlands kustlinje. De undersöker den tragiska historien bakom en fransk fiskebåts förlisning 1913 och upptäcker ett samhälle som blomstrade under medeltiden.
22.00
Panelen - Säsong 3 - Del 5: Coronaspecial
I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Josefin Utas och Arvid Åhlund coronakrisen och dess påverkan på Sverige, Europa och världen. Programledare: Erik Thyselius.
22.30
Varför finns vi? - Del 1 av 4: Människan som meningssökare
Del 1 av 4. Människan är det enda däggdjuret som ställer frågan: Vad är liv? Kan det reduceras till molekyler och atomer? Är det större än summan av dess delar?
23.20
Engelsbergsseminariet 2019: Historia och samtid - Del 27 av 30: Yu Jie
Doktor Yu Jie vid Chatham House i London berättar om de nya globala kinesiska ambitionerna.
23.50
Om Sverige - Del 5 av 5: Politikens möjligheter
Del 5 av 5. Talare: Christian Sonesson – Staffanstorp och Stockholm: likheter och skillnader, Lars Stjernkvist – Vad borde redan vara gjort?, Widar Andersson – Hur vinner man val?
 
Under våra längre programuppehåll på Axess TV spelas en blandning av klassiska favoritstycken. Många tittare hör av sig och vill veta vad det är de lyssnar till så på allmän begäran publicerar vi nu vår tablåmusiklista här.
På Engelsbergs bruk förvaras de 571 ritningar ur Gustav III:s kvarlåtenskap som går under namnet Vasasamlingen. En betydande del av dem är utförda av kungen själv medan andra har namn som Nicodemus Tessin d.y., Carl Hårleman och Carl Fredrik Adelcrantz bakom sig. Som helhet speglar samlingen en rik variation av arkitektoniska uttryck med tonvikt på perioden mellan 1600-talets mitt och 1700-talets slut.
Den svenska krisberedskapen har fortfarande brister trots att vi genom historiska erfarenheter är väl medvetna om vilka katastrofer som kan komma och vilka utmaningar vi står inför. Den svenska livsmedelsproduktionen är en av de lägsta i EU även om den under senare år har ökat något.
Föredrag från ett tvådagars seminarium på Engelsbergs bruk 13-15 juni 2019, med titeln: Past and Present.