VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Varna shejker och imamer för corona

...
Nya uppgifter visar att svensksomalier är en särskilt drabbad grupp av coronaviruset. Per Brinkemo råder svenska myndigheter hur man bättre kan nå ut med samhällsviktig information under rådande kris.

När väl omfattningen av corona-pandemin sjunkit in i medvetandet var min första tanke: Måtte informationen om allvaret i detta virus nå alla boende i Sverige. Inte bara dem med djupa rötter i landet, men också alla de som kommit som asylsökande de senaste åren, både dem med och utan uppehållstillstånd.

Risken var överhängande att så inte skulle ske, av minst två skäl – språkliga och kulturella. Skulle informationen inte nå ut i tid riskerades onödig död och att smittan skulle få en etnifierad dimension.

Jag hoppades på det bästa.

Nu har uppgifter kommit om att svensksomalier är en särskilt drabbad grupp. SVT rapporterade häromdagen att i Stockholm är 6 av 15 i döda i covid-19 svensksomalier. Det är en procentuellt ofattbart hög siffra med tanke på hur förhållandevis få somalierna är i Sverige.

I skrivande stund har det totala antalet döda i landet nu närmat sig 40 individer. Exakt hur många svensksomalier som drabbats är i dagsläget oklart. Expressen gör gällande att en stor andel är utlandsfödda. Flera i personalen på ett Stockholmssjukhus beskriver för tidningen hur andelen utrikesfödda är hög bland dem som just nu vårdas på vård- och intensivvårdsavdelningarna.

Det är för tidigt att dra några förhastade slutsatser men jag fruktar att min initiala oro kommer visa sig vara befogad.

När den svenska regeringen och expertmyndigheter informerar om pandemin, ger råd och vägledning om hur man ska bete sig kan man utgå från att en förhållandevis stor andel av befolkningen inte nås av budskapen. Många utlandsfödda följer överhuvudtaget inte svenska medier. Primärt för att man inte tillräckligt väl behärskar det svenska språket. Politikers och myndighetspersoners språkval ligger dessutom ofta på en väldigt abstrakt nivå som förutsätter både habil språklig förmåga men därtill både kulturell kompetens och tillit till myndigheterna.

Låt mig ta ett exempel kring den kulturella aspekten:

När jag arbetade i Rosengård blev jag uppringd av en reporter på SVT som berättade att få utlandsfödda kvinnor gick på mammografi-undersökningar. Sjukvården skulle därför satsa på bussar med nödvändig utrustning. De skulle köra runt till invandrartäta områden för att förenkla för kvinnor att låta sig undersökas. Frågan från reportern löd; ”Tror du kvinnorna kommer till mammografin nu?” ”Nej, inte i någon högre omfattning”, var mitt svar. "Skälet till att man inte går på dessa undersökningar är sannolikt primärt kulturell. I Sverige har vi vant oss vid preventiv vård. Sådan är mycket sällsynt runt om i världen. Man går till sjukhuset när man är sjuk. Varför uppsöka ett innan man upplever sig drabbad?”

Det är alltså frågan om att vi i Sverige socialiserats till att förstå vad preventiv (liksom frisk-) vård är. Det är en fråga om kultur, inte natur.

I fallet med corona-smittan tillkommer ytterligare faktorer som samvarierar med andra. Dels är trångboddheten i många delar av utanförskapsområdena enormt mycket större än vad gemene svensk inser. Det är svårt att hålla en smittad individ i karantän. Dels är många präglade av en kollektivistisk kultur där var och en i vått och torrt ställer upp för de andra. Är en individ sjuk samlas släkten till stöd för den sjuke. En vacker tanke, oftast. I den här situationen – livsfarlig.

För att råda bot på den bristande informationen till delar av Sverige har nu flera medier låtit publicera information om coronasmittan på en rad olika språk. Ett vällovligt initiativ. Men de allra flesta i målgruppen hittar inte dit eftersom man inte har någon som helst vana att läsa Expressen, Aftonbladet eller någon annan svensk tidning. Dessutom är det skriftlig information vilket i sig tenderar bli ett problem för en ansenligt stor grupp människor. Den muntliga informationen fungerar oftast bättre. Det talade ordet är den primära informationskanalen i många av de länder varifrån asylsökande kommer.

Ytterligare en aspekt är att det inom vissa religiösa schatteringar finns en Inshallah-kultur. En predestinationsövertygelse. Det som sker det sker. Vare sig jag dör eller överlever är det för att gud önskar så. Hur man kommer åt den vet jag inte. Men om jag ändå fick ge några råd till svenska myndigheter skulle jag rekommendera följande:

1. Kontakta nyckelpersoner i de olika etniska grupperna, till exempel shejker och imamer som röner stort förtroende i sina grupper. Inpränta i dem allvaret och uppmana att ge korrekt information till sina medlemmar.

2. Uppmana ledande gestalter att förhindra att människor med sjukdomssymptom besöker kyrkor, moskéer och föreningslokaler och att man hellre har fler samlingar med färre individer än trycker ihop stora mängder människor på en och samma gång.

3. Identifiera de etniskt baserade webradiokanaler (många lyssnar på dem) som finns i Sverige inom olika språkfält. Säkerställ att korrekt information ges.

Om den tragedi vi idag alla är mitt uppe i dessutom ger upphov till än värre etniska spänningar är det inget annat än en tragedi. Man kan fastslå en sak; Det är i verklig kris som det mångkulturella samhällets hållbarhet på allvar prövas.

Per Brinkemo är författare och föreläsare med flera års erfarenhet om att sprida kunskap om hur klaner fungerar.

Axess magasin

Tema: Europavägar

Bygget skakar

Den stora överlevaren

Vad ska vi göra nu?

Vi mot dem

Ledare

Nya fiender, nya husgudar

Samhälle

En samvetsfråga

Frizon

Med skuld i ryggsäcken

Recension

Den som säger emot

 
Axess blog
 

Rädda högskolan från devalvering

Gör upp med Peking-illusionerna

 
IMEDIA  

Kan symptomfria smitta?

Ministerstyrets dilemma

Peter Wolodarski om Corona

Regeringen har det yttersta ansvaret

 
Ken Burns och Lynn Novics uppmärksammade dokumentär Vietnamkriget är en kolossal satsning som tog tio år att färdigställa. I tio avsnitt skildras kriget som det aldrig har gjorts tidigare. Deltagare i kriget på båda sidor intervjuas. Amerikaner som var för och mot kriget kommer till tals.
Flygets historia är en högtidsstund både för piloter och flygintresserade. I sju delar får vi följa ett av de stora äventyren under det 20:e århundradet.
Axess TV Axess TV Axess Live
07.00
Flygets historia - Del 5 av 7: 1936 - 1941
Del 5 av 7. Under det sena 1930-talet och det tidiga 1940-talet blev flyget alltmer inriktat på krigföring. Det andra världskriget visade också att ett flygvapen nu blivit en helt oumbärlig del av ett lands militära försvar.
08.00
Myter kring amerikansk historia - Del 3 av 3: Supermakten
Del 3 av 3. Efter andra världskriget blev USA en supermakt. Vi föreställer oss också 1950- och 60-talen som gyllene decennier i amerikansk historia. Men det var i själva verket en tid av rasmotsättningar, politiska manipulationer och rädsla för kärnvapenkrig.
09.00
När religionen vill ta makten - Del 5 av 5: Hinduism som grunden för nationalism
Del 5 av 5. Delningen av Indien för över 70 år sedan gjorde medborgarna fria från brittiskt styre. Pakistan definierade sig som en muslimsk stat medan Indien blev en nation med många trosinriktningar. Men på senare tid har en form av indisk nationalism – Hindutva – blivit alltmer inflytelserik. Dess kritiker anklagar den för att vilja skriva om historien och definiera Indien som en i grunden hinduistisk nation.
09.50
Engelsbergsseminariet 2019: Historia och samtid - Del 20 av 30: Calder Walton
Doktor Calder Walton från Harvard University jämför kalla krigets sovjetiska propaganda och desinformation med dagens ryska.
10.10
Veckans bok - 2019 - Ryssland utan Putin. Friare, fredligare, rättvisare
Del 15 av 22. Stig Fredrikson har bevakat både Sovjetunionen och det moderna Ryssland i årtionden under sin långa karriär som journalist på SVT och författare. I sin senaste bok ”Ryssland utan Putin: friare, fredligare och rättvisare” sammanfattar Fredrikson Putins år vid makten och redogör för varför det ryska folket förtjänar en annan ledare. Samtalet leds av Erik Thyselius.
10.40
Veckans bok - 2019 - Språken före historien
Del 16 av 22. Tore Janson har bland annat varit professor i latin och senare i afrikanska språk vid Göteborgs universitet. Han är författare till ett flertal språkhistoriska böcker, varav ”Germanerna. Myten, historien, språken” från 2013 nominerades till Augustpriset. I aktuella ”Språken före historien” tittar han närmare på hur och varför människans språk uppstod. När var språken egentligen fullt utvecklade, i nivå med dagens språk? Om detta samtalar han med Katarina O’Nils Franke.
14.00
De första djuren - Välbevarade fossil
British Columbias bergstoppar var en gång botten på ett urgammalt hav. 500 miljoner senare upptäcktes där fossiler som har lett till en omvärdering av evolutionen.
15.00
Gatans puls - Att fotografera människors vardag
Gatan kan ses som en social och arkitektonisk dna i vår urbana tillvaro. En av gatulivets mest framstående fotografer, amerikanen Joel Meyerowitz, skildrar hur Paris och New York förändrades från tiden efter andra världskriget fram till våra dagar.
16.00
Skeppsvrak - Del 3: Empress of Ireland
Del 3. Utanför den lilla staden Rimouski i Kanada ligger vraket efter RMS Empress of Ireland, ett majestätiskt transatlantiskt fartyg som gick i linjetrafik mellan mellan Quebec och Liverpool. Dess försvinnande den 29 maj 1914 var en av de dödligaste båtolyckorna i historien efter Titanic. Vad var det för oförutsedd händelse som tog 1 012 passagerares liv?
16.55
Människan Monet - Impressionismens pionjär
Claude Monet var impressionismens främste representant, han som gjorde uppror mot etablissemang och konstskolor. I denna dokumentär får vi följa med på en resa till de platser som inspirerade honom till att måla sina främsta verk. Från Paris till Giverny, via Rouen, Vétheuil eller Etretat – detta är en berättelse om Monets passionerade förhållande till naturen, dess motiv och ljus.
17.50
Mahler och Dvorák - Med dirigent Mariss Jansons
The Royal Concertgebouw Orchestra framför Lieder eines fahrenden Gesellen, komponerad av Gustav Mahler 1884–85, och Antonín Dvořáks åttonde symfoni från 1889.
19.05
Skådespelare om Shakespeare - Del 5 av 6: Simon Russell Beale om En vintersaga
Del 5 av 6. Under Shakespeares tid var “en vintersaga” slang för något overkligt. Pjäsen En vintersaga handlar om kung Leontes som, förtärd av svartsjuka, anklagar sin hustru för en affär med sin gamle vän. Han beordrar vännens avrättning och sin gravida hustru fängslad. Men i pjäsens andra del sker en dramatisk förändring.
20.00
Matador - Del 18 av 24: Herr Stein
Del 18 av 24. Den lokala motståndsrörelsen spränger tyskarnas vagnpark i luften. Oluf Larsen fängslas i 30 dagar. Den judiske banktjänstemannen herr Stein förödmjukas av nazistiska slagord på bankens fasad. Under judeförföljelserna flyr Stein till Sverige med hjälp av den lokala motståndsrörelsen och Maude Varnæs. Till Ulrik Varnæs stora ursinne gifter sig Ellen Skjern med Mogens Lamborg.
21.20
Studio Axess - Budgeten ett förlorat politiskt tillfälle
Budgeten för 2021 rymmer ofinansierade åtaganden på över 100 miljarder kronor. Men det är svårt att se någon övergripande tanke, säger PM Nilsson. Det saknas en tydlig coronaprofil och folk verkar helt enkelt inte bry sig om den. Fokus hos allmänheten ligger på helt andra frågor, inte minst brottsligheten. Ändå är det just rättsväsendet som blir lottlöst när miljarderna fördelas.
21.50
Onedinlinjen - säsong 3 - Del 13 av 13 - säsong 3
Del 13 av 13. Passageraren. Det har blivit dags för James Onedin att fatta ett beslut. Han måste välja mellan Leonora Biddulph och Caroline Maudslay.
22.45
Henrik VIII:s torped - Historien om Thomas Cromwell
Thomas Cromwells namn och rykte var länge minst sagt dåligt. Han, en av Henrik VIIl:s närmaste rådgivare, hölls för en brutal skurk som inte drog sig för att tortera sina fiender och som lät plundra kloster för egen vinning. Men på senare tid har bilden förändrats. Idag betraktas han som en radikal och principfast statsman.
23.45
Engelsbergsseminariet 2019: Historia och nutid - Del 21 av 30: Christopher Coker
Christopher Coker, professor i internationella relationer vid London School of Economics, talar om hur auktoritära regimer skriver om historien för att kunna dra nytta av den i sin maktutövning.
00.00
Vietnamkriget - Del 1 av 10: 1858-1961
Del 1 av 10. Efter ett långt och brutalt krig besegrar Ho Chi Minh de franska kolonisatörerna i Vietnam. Därefter delas landet i två. Kommunisterna i norr har som mål att förena landet medan USA stödjer en oprövad regim i syd.
 
Under våra längre programuppehåll på Axess TV spelas en blandning av klassiska favoritstycken. Många tittare hör av sig och vill veta vad det är de lyssnar till så på allmän begäran publicerar vi nu vår tablåmusiklista här.
PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast
Erik Thyselius och Axess-panelen analyserar veckans viktigaste händelser. Varannan söndag kl. 22.00 på Axess TV, eller när det passar på våra övriga plattformar.