Kvar i trasorna

Sparks nämner karaktären, men det var främst makten och inflytandet som kvalificerade en person för en biografi. Därför kom dessa livsberättelser – till skillnad från medeltida helgonkrönikor – att nästan uteslutande handla om män. Inriktningen hängde samman med en föreställning om att historien styrdes av dessa starka personligheter. ”A few powerful minds” var enligt Sparks ”the machinery of society”.

Snart förpassades dock biografin ut i den populärhistoriska kylan, långt ifrån de riktiga, respektabla historikerna. Naturvetenskapens landvinningar under 1800-talet hade gjort att lagbundenhet och kvantitativa metoder kommit att premieras även inom historia och humaniora. Samhället hamnade i fokus på individens bekostnad; en tendens som lades fast genom sociologins och den marxistiska teo...

Den här innehållet är en del av Axess+.

Bli prenumerant för att få åtkomst nu!

Prenumerera
Joel Halldorf

Docent i kyrkohistoria vid Uppsala universitet och lärare på Teologiska högskolan i Stockholm.

Läs vidare