VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Tema

Hinner vi laga pyspunkan?

Av Anna Dahlberg

Den ökade polariseringen och extremismen inger oro för framtiden. Men ett växande politiskt krismedvetande väcker ändå hopp.

Före valet 2014 var den svenska pessimismen rödgrön. Det var på vänsterkanten som man talade om ett Sverige som håller på att gå sönder - eller som Karin Pettersson uttryckte det på Aftonbladets ledarsida: ”Något HAR gått sönder i det här landet.” (AB 2/9 2014).

Nu har svårmodet istället flyttat över till borgerligheten (bara inom SD är pessimismen konstant). Till en del kan rollbytet säkert förklaras av regeringsskiftet i Rosenbad. Känner man tilltro till maktens förmåga att hantera samhällsproblemen känner man sannolikt mer tillförsikt inför framtiden och tvärtom.

Men det intressanta är att pessimismen inte längre anses vara en legitim hållning. Dysterheten inom högern betraktas som något suspekt och nedbrytande. Den anklagas för att vara faktaresistent och ett embryo efter befruktningen mellan konservatism och högerpopulism.

Optimism har blivit en dygd. Ja, rentav en samhällelig plikt.

Det finns dock ett viktigt undantag från den regeln. Det är vänsterns egen alarmism kring högerpopulismens/högerextremismens framgångar och klimatet. Då finns det plötsligt ingen hejd på svartsynen. Profetior om att 1930-talet står för dörren och att såväl demokratin som jorden är på väg att gå under är legio.

Egentligen är alarmismen gemensam – vänstern och högern förhåller sig bara till olika hotbilder. I den ena polen ser man högerpopulismens framväxt som den stora ödesfrågan för vår tid. I den motsatta tycker man sig se hur samhällskontraktet håller på att lösas upp.

Båda har i grunden rätt. Det finns mer än vanligt att vara orolig för i vår tid. Hotet utifrån och hotet inifrån växer alltmer samman i skuggan av IS och Putins Ryssland. Kreml flexar inte bara sina militära muskler, utan har hittat sofistikerade sätt att påverka opinionen i väst genom trollfabriker, fejknyheter och påverkansoperationer.

Sådant som för bara fem– tio år sedan framstod som fullständigt osannolikt – brexit, Trump och ett ifrågasättande av liberala demokratiska värden i det gamla Östeuropa – är nu etablerade fakta. Hela idén om västvärldens exceptionalism är i gungning.

Samtidigt ska Sverige hantera följderna av de senaste årens historiskt höga asylmottagande. Många av de problem som dominerar dagordningen idag är resultatet av tidigare decenniers integrationsskuld. Antalet socialt utsatta områden har vuxit liksom gängkriminaliteten och den sociala oron.

Om samhället inte står rustat för att möta gårdagens misslyckande – hur ska då situationen se ut framöver när ytterligare hundratusentals människor har slagit sig ner i landet? När madrasshögarna och sovcentralerna har blivit ännu fler i utanförskapsområdena? När skuggsamhället har vuxit sig ännu mycket större? När det kriminella våldskapitalet har ackumulerats ytterligare?

Det är ett samhällsexperiment av ett slag som är unikt bland välfärdsstater. Hur det faller ut vet vi ännu inte. Men det finns goda skäl att känna oro.

Det som Tino Sanandaji har döpt till massutmaningen ska dessutom fogas in i en större bild av usla skolresultat, en alltmer krävande demografi när gruppen äldre 80+ växer, personalkris i offentlig sektor och en dopad ekonomi.

Den stora frågan är: Kommer samhällskontraktet att hålla på sikt? Och om det inte gör det – vad händer då? Det finns inga kända exempel på välfärdsstater som har börjat avveckla sina åtaganden. Det går redan att se tecken på att samhället blir alltmer polariserat och att extremismen vinner mark.

Svartsynen får dock aldrig helt ta över. Jag ser främst två källor till optimism. Den ena är Sveriges goda utgångsläge. Den nordiska samhällsmodellen med dess unika kombination av välfärd, individuell frihet, frihandel och konkurrenskraftig ekonomi har visat sig vara en av världens mest framgångsrika.

Sverige toppar en rad internationella rankningar när det gäller alltifrån innovationer till livskvalitet. Det har heller aldrig funnits en bättre tid att komma ut som hbtq-are eller att slå sig fram i arbetslivet som kvinna.

Den andra källan till hoppfullhet är den korrigerande förmåga som trots allt finns. Le Pen vann inte det franska presidentvalet och EU har inte fallit samman. Såväl ledarna som väljarna i väst tycks dra lärdomar av allt från flyktingkrisen 2015 och den ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet till brexit och Kataloniens utbrytningsförsök.

I Sverige kom tvärvändningen i migrationspolitiken till slut. Det finns också ett växande politiskt krismedvetande kring bristen på lag och ordning och andra delar av statens kärnfunktioner som svajar.

Frågan är därför inte längre om Sverige står inför en systemkollaps. Den har de politiskt ansvariga väjt undan för. Frågan är om pyspunkan ska hinna lagas i tid.

Varken optimisterna eller pessimisterna är särskilt behjälpliga för det ändamålet. Optimisterna kommer att fortsätta att önsketänka och underskatta de svårigheter som ligger framför oss. Pessimisterna å andra sidan riskerar att fastna i ”vad-var-det-jag-sade”-resonemang istället för att bidra konstruktivt även när lösningarna är svåra att finna.

Anna Dahlberg är politisk redaktör i Expressen.

Mest lästa just nu

1) När folket försvann av Mauricio Rojas

2) Vänstern drar gränsen av Johannes Nilsson

3) Talanglöst av Nina Sanandaji

4) Manlighetens förfall av Erik W Larsson

5) Inga kompromisser av Lars Trägårdh

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) När folket försvann av Mauricio Rojas

2) Manlighetens förfall av Erik W Larsson

NR 9 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...